torsdag 20 juli 2017

Bok/ljudbok...praktiskt att kunna växla...

För ett bra tag sedan började jag läsa Björndansen av Roslund & Thunberg. Av olika anledningar så blev den liggande ett tag. När sommarlovet kom så fanns det tid att plocka upp boken igen. Jag hade läst till ett ställe i boken som passade att göra ett uppehåll vid så jag kom lätt in i handlingen igen.

Men jag valde nu istället att lyssna på boken. Uppläsare är Thomas Hansson. Jag tror faktisk att det är den första boken jag lyssnar på med honom som uppläsare och han läser bra.

Men det jag skulle komma till är att jag tycker det är praktiskt att kunna växla mellan bok och ljudbok allt efter vilket läge jag är i. Hur gör ni? Nyttjar ni båda möjligheterna? Eller är ni för det ena eller det andra sättet?



söndag 9 juli 2017

Innan ankorna drunknar av Ivana Vukadinovic...



Innan ankorna drunknar av Ivana Vukadinovic är 207 sidor som stannar kvar inom mig och som definitivt ger mersmak. Bokens huvudperson är 18-åriga Zandra som kämpar med kroppsideal, ätstörning, kärlek, relationer och krav både inifrån och utifrån.

Zandra bor med sin dataspelande pojkvän Johannes i Linköping. När jag träffar Zandra för första gången sitter hon i ett flygplan på väg till New York. I New York ska Zandra hämta inspiration till sina dikter. Misstag är det som driver Zandra i hennes skrivande. Misstag som hon väljer att göra med flit. Misstag som blir till poesi. På planet finns också Oliver som verkar vara helt perfekt för att begå ännu ett misstag med. Men det blir inte riktigt som Zandra tänkt sig.

Väl hemma igen är det dags för sommarjobb i "Hålan" strax utanför Linköping. Ett sommarjobb där Zandra praktiserar som fotograf på en tidningsredaktion under några sommarveckor. Här får hon jobba tillsammans med lokalreportern Tanja. En småbarnsmamma som har det trassligt med exmannen och som gör allt för att få så många lajks som möjligt på Facebook.

Zandra och Johannes försöker få harmoni i sin relation. Zandra och Tanja kommer varandra närmare och närmare och i periferin lurar Oliver.

Ivana Vukadinovic tar mig med på en resa som är stark, utlämnande, känslosam och vacker. Det är inte svårt att fatta tycke för Zandra och förstå hennes känslor. Detta möjliggörs av hur varsamt och samtidigt starkt språket hanteras. Stundtals känns det som om jag är inne i Zandras huvud. Metaforer och bitvis korta meningar ger läsningen liv och djup utan att det för den skull bli svårläst. Ivana Vukadinovic sätter ord på så många känslor och tankar som unga vuxna kvinnor brottas med. En tid mellan ungdom och vuxen som inte har blivit enklare att hantera i takt med den tekniska utvecklingen. Jag gillar att berättelsen ligger så nära dagens samhälle där vi omges av sociala medier på både gott och ont.

Jag kan med lätthet även som medelålders kvinna relatera till Zandras känslor. Även om jag inte har drabbats av de problem som Zandra har så kan jag utan problem förstå. Både som kvinna, mamma (även om mina barn är vuxna idag) och lärare har jag och kommer jag i kontakt med unga vuxna och alla de krav som ställs på utseende och på hur vi ska vara. Själv försöker jag hålla mig uppdaterad och hänga med i Facebook, Messenger, Snapchat, Instagram osv och ja det är lätt att fastna och svårt att lägga ifrån sig. Precis som Tanja i boken är det lätt att blir beroende. Det gör det inte lättare att vara ung vuxen idag och här måste vi vuxna finnas med som stöd och vägledning. Samtidigt som sociala medier kan vara till nytta så finns baksidan med att lätt lockas till att jämföra sig med andra.

Innan ankorna drunknar är en bok som jag kan tänka mig att använda i det läsprojekt som vi har varje år med våra gymnasieelever i årskurs ett på skolan där jag arbetar. Dessutom är det extra kul att läsa en bok där handlingen är förlagd till hemmaplan så att säga, i Linköping med omnejd. Ja jag har försökt lista ut vilken mindre ort utanför Linköping "Hålan" är i verkligheten.

Det här är en viktig bok som alla borde läsa. Jag uppskattar också att Ivan Vukadinovic skriver så öppet om kärlek, sex, relationer, känslor och tankar utan att vika undan en tum. En stark debut och jag vill gärna läsa mer av Ivana Vukadinovic.


Whip Media 2017 / recensionsexemplar


måndag 1 maj 2017

Firar 1 maj med feelgood i lurarna...

Jag håller mig oftast till att läsa böcker i en serie i kronologisk ordning. Härom dagen fick jag bokpost från Bokfabriken och i paketet låg Något du inte vet att jag vetden fristående fortsättningen på Birgitta Bergins Som ett brev på posten. Baksidestexten kittlade min nyfikenhet, men som sagt böckerna i ordning.
 
Sagt och gjort nu har jag börjat lyssna på Som ett brev på posten. Uppläsare är Anna-Maria Käll och hon gör det som alltid alldeles utmärkt.
 
Feelgood-läsning när den är som allra bäst och det blir ju inte sämre av att det är 1 maj och solen skiner.
 

söndag 23 april 2017

onsdag 12 april 2017

Bokdamerna och Stora små lögner...

Bloggen har fått vila en hel månad.  De senaste veckorna har jag varken haft lust eller tid till att skriva några inlägg. Men läsningen är det inget fel på. Bokklubben Litteraturens Vänner träffas som vanligt med jämna mellanrum och senast vi träffades bokpratade vi om Stora små lögner av Liane Moriarty.
 
Omdömena var blandade, ömsom ris ömsom ros, men vi var rörande överens om att boken lockade till diskussion. Många infallsvinklar blev det som avhandlades såsom mobbing, kärlek, otrohet, misshandel, vänskap, familjeliv, bonusbarn... Ja listan kan göras lång.
Hur gick det då med mitt lilla projekt titta på serien baserad på boken, på HBO Nordic, parallellt med att jag läste? Oftast var jag före i handlingen i boken. Kan låta rörigt men det funkade faktiskt alldeles utmärkt. När jag hade börjat titta på serien hade jag inte läst så långt så jag hade inte hunnit få någon uppfattning om hur karaktärerna såg ut eller gestaltades.

Serien gav mig ytterligare en dimension till handlingen och förstärkte min upplevelse av läsningen. Barnen som skådespelar i serien gör det riktigt bra. Teamet bakom serien har lyckats att fånga både barn och vuxna karaktärer på ett utmärkt sätt kopplat till handlingen i boken. Ja visst saknas det en del i handlingen och ja visst läggs det till en del i serien som inte finns med i boken. Men jag tycker både bok och serie fungerar alldeles utmärkt, både var för sig och tillsammans.

 
 

Så har vi då seriens soundtrack. Ja där behövs ingen lång utläggning. Toppklass helt enkelt!!





Påsklov, påskekrim och ösregn...

 
 
 
 
Mitt påsklov rullar på och ute ösregnar det med snöblandat inslag. Vad passar väl bättre än att kura ihop inne med en spännande bok. Norrmännen kör ju traditionsenligt sedan 1920-talet med sitt påskekrim. Här är tre titlar som kanske kan locka.
Vad läser Ni i påsk?
 
 

söndag 12 mars 2017

Doften av falska påvar och nybakade wienerbröd av Lena Nordenjack...

Bladvändare och feelgood!

Ja det är bara förnamnet på Linköpingskonstnären Lena Nordenjacks debutroman Doften av falska påvar och nybakade wienerbröd. Jag har fått följa med på en resa som jag definitivt inte vill vara utan. Med varm hand har jag lotsats mellan Linköping, Venedig och New York.

Starten på Jan L Ohlssons liv börjar med en flaska matolja, en hårtork, plasthandskar, en sax, en bit plastslang, en bensindunkstratt och en skål med vaniljpraliner. Nämnda attiraljer är således förklaringen till varför Jan L Ohlsson har två mammor och en pappa. Den milda mamma Elna och den sprakande mamma Rosa och sextiotalshippien pappa Paul. Tillsammans bor och lever de sina liv i den stora lägenhet i Vasastan i Linköping alltmedan livet flyter på. Ja redan här är jag fast i Nordenjacks berättelse.

Ett stenkast från bostaden, på Nygatan, ligger Vincent Grappas konstgalleri där Jan arbetar om dagarna. Allt skulle vara frid och fröjd om nu inte Vincent vore försenad hem till den kommande vernissagen.

Ja inte nog med det, Jan har fullt upp med att vakta de tre screentryck signerade Andy Warhol som ligger gömda i galleriets förråd. Vincent påstår att konstverken, föreställande påve Paul VI, är falska men Jan med sin särdeles fina förmåga att bokstavligen nosa upp en äkta vara är på det klara med att falska är de definitivt inte.

Handlingen trappas upp när Jan inser att Vincent inte ska hinna hem för att förbereda vernissagen och en viss Peter Prestel i New York får nys om var påvarna finns och till varje pris ska ha tag på dem. Han till och med menar att det är hans fulla rätt. När så Jan på grund av Vincents försening tvingas be mamma Elna, mamma Rosa och pappa Paul om hjälp för att ordna med vernissagen så är karusellen igång på allvar. Alla kommer Jan till undsättning med sina egna idéer kring vad en vernissage egentligen är och det går inte direkt hand i hand med hur Jan tänker sig att en vernissage ska sättas i verket.

Det är en varm, kärleksfull och humoristisk historia som Lena Nordenjack berättar. Fingertoppskänslan att presentera och sammanfoga de olika personligheterna är fantastiskt bra gjort. Lena Nordenjack hanterar Jan som har autistiska drag och Vincent som är bipolär på ett skickligt och varsamt sätt och med stor respekt. Lägg där till övriga karaktärer som gestaltas med stor värme och som också får komma till tals utan att ta över huvudkaraktärernas roll. Lena Nordenjack har förmågan att ge gestalterna liv och förmedlar en känsla av allas lika värde. Jag uppskattar det allvar och den verklighet som också finns mellan raderna snyggt varvat med humor. För rolig läsning är det och jag kommer på mig med att både le och skratta gott mellan varven. Det känns äkta.

Ja, så måste vi ju bara prata om det här med Linköping. Tack Lena Nordenjack för att du har tagit mig med i min hemstad på ett så realistiskt sätt. I tanken har jag vandrat med Jan från lägenheten på Vasavägen, via Gråbrödragatan, passerat länsmuseet och domkyrkan vidare längs Apotekaregatan och in på Nygatan. Det kommer bli svårt att vandra Nygatan fram utan att tänka på och snegla efter Jan och Vincent. Jag tror till och med att jag kommer ana doften av de nybakade wienerbröden som avnjuts vid det lilla köksbordet bakom galleriet.

Det här med riktiga namn och plaster i litteraturen har en författare makten över att kunna placera lite som hen vill. Det behöver inte vara verklighetstroget men så härligt det har varit att vara på plats på kända gator och platser.

Tack Lena Nordenjack för en oförglömlig läsupplevelse. Jan och Vincent kommer finnas kvar hos mig och din förmåga att känna in gör det möjligt!



Här kommer ett smakprov



Linnefors Förlag

fredag 24 februari 2017

Bokpratarbok och TV-serie...

Nu ska jag göra något som jag aldrig har gjort förut.

Vi i bokklubben Litteraturens Vänner läser just nu Liane Moriartys Stora små lögner. Jag ska precis börja med den.

På HBO var det start i måndags för dramaserien Big Little Lies. Så i måndagskväll efter maten satte jag mig till rätta i soffhörnet för att titta på det första avsnittet. Perfekt avslutning på sportlovets första dag tyckte jag nog. Första intrycket kändes bra och det gör ju inget att Alexander Skarsgård är med heller. Likaså är Nicole Kidman, en av huvudrollsinnehavarna, en favorit.

Inte anade jag när jag började titta att serien är baserad på Moriartys bok. Det fattade jag först när eftertexten rullade.

Det här blir spännande, att läsa boken och titta på serien. Ja inte samtidigt förstås men i alla fall.

Vi får väl se vad som är bäst boken eller serien.


torsdag 23 februari 2017

Anne-Marie Schjetlein x 2...

Inför Bokmässan 2016 i Göteborg hörde Anne-Marie Schjetlein av sig till mig och undrade om jag ville läsa hennes andra bok Döden den bitterbleka om läkaren Andreas. Tanken var att jag skulle komma förbi montern där Anne-Marie stod på Bokmässan när jag var där på torsdagen med jobbet. Tyvärr så missade vi varandra och Anne-Marie skickade boken till mig per post istället. Tack snälla för det!

Döden kvittar det lika,  som sedan den släpptes har stått och väntat i min bokhylla, är den första boken i serien och tvåan är alltså  Döden den bitterbleka. Vän av ordning så ville jag läsa den första boken i serien först innan jag läste tvåan. Sagt och gjort här kommer nu mina tankar om båda böckerna.


Döden kvittar det lika är spännande och gripande. Andreas är läkare och arbetar på sjukhuset i Halmstad och lever med fru och två barn i det fashionabla villaområdet i Tylösand. En idyll skulle man kunna tro men äktenskapet knakar och Andreas vänstrar med kollegan Tess. Andreas fru hanterar äktenskapet genom att bedöva sig med att omge sig av ett välstädat och designat hem parallellt med att ta hand om parets pojkar. Men det är något som gnager och som hon verkligen skulle behöva prata med Andreas om. Allt rämnar den dag Andreas kommer in till sitt jobb och hans älskarinna Tess ligger medvetslös på akuten påkörd av en smitare.

Parallellt ges glimtar från en ung flickas tillvaro, inlåst på sitt rum i stugan mest hela tiden. En flicka som lever med sin alkoholiserade och prostituerade mor. En tillvaro som präglas av rädsla, hunger och en längtan efter omsorg och kärlek.

Olyckan som Tess råkat ut för får det förflutna och alla sanningar att poppa upp utan förvarning. Ingredienser såsom ensamhet, svartsjuka, utsatthet, ond bråd död och kärlek använder Anne-Marie Schjetlein snyggt för att lotsa mig genom och fram till uppgörelsen. De trådar som jag serveras flätas sakta men säkert samman. Jag får en känsla för karaktärerna och jag kan säga så mycket som att Andreas är jag rejält förbannad på till en början. Men här finns också andra karaktärer som jag tar till mig på olika sätt. Flera av dem finns direkt i Andreas närhet på sjukhuset. En fasansfull familjehistoria som går mot ett oundvikligt slut men berättad med varm hand.

Hoi Förlag

Döden den bitterbleka tar vid där föregångaren slutar och för att inte spoila alltför mycket så nöjer jag mig med att berätta att Andreas nu försöker plocka upp de spillror som han och familjen har att hantera efter det som hänt dem.


Samtidigt som Andreas försöker få vardagen att fungera så florerar ett rykte om en pedofil i Halmstad. När så Andreas tvingas ta emot skadade pojkar på sjukhuset växer oron. Finns det en koppling till det förgångna som drabbat hans familj?

Anne-Marie Schjetlein har spetsat till sin historia ytterligare i bok nummer två. Jag serveras psykologisk spänning varvat med relationer, vardag, spirande kärlek och flera ledtrådar som jag lockas följa och fundera kring. Det tar i stort sett till de sista sidorna innan jag får det svar som jag vill ha. Jag uppskattar verkligen att Anne-Marie Schjetleins håller mig på halster på ett så raffinerat sätt, att jag med andan i halsen hela tiden tyst för mig själv upprepar "Nej så kan det inte vara" växelvis med "Jo så är det verkligen hon kommer inte väja för att sluta på det sättet".

Barn som kommer till skada och far illa är ett svårt ämne att hantera (både som författare och läsare) men Anne-Marie Schjetlein gör det med fingertoppskänsla utan att gå in på detaljer. Det känns bra. Jag uppskattar att Anne-Marie Schjetlein berättar sin historia utan att lägga fokus på poliskommissarier och utredningar men också att hon inte försöker tillskriva Andreas några hjältefasoner trots att han minst sagt hamnar i fasansfulla situationer.

Bokfabriken / recensionsexemplar

Det var extra givande att läsa böckerna direkt i följd. Ibland kan det bli för mycket att fortsätta direkt med en uppföljare men inte i det här fallet. Anne-Marie Schjetlein bjuder på en cliffhanger i första boken där ytterligare en av Andreas kollegor har en central roll. Härligt att andra boken fanns till hands direkt så jag kunde fortsätta.

Båda böckerna finns som ljudböcker på Storytel om du hellre väljer att lyssna.

onsdag 22 februari 2017

Sportlovet rullar vidare...

Sportlovet rullar vidare, vädret växlar på några timmar och jag börjar med en ny bok. När jag vaknade runt 7.30 så snöade det och växthuset i vår trädgård var inbäddat i pudersnö. Några timmar senare så var det grönt på gräsmattan igen. Passade på att fota och föreviga stunden och vädrets snabba växlingar med bara någon timmes mellanrum.

Vad passar väl bättre än att kura inne med en bok. Idag börjar jag läsa Lena Nordenjacks Doften av falska påvar och nybakade wienerbröd. Alltid lika kul att läsa en lokal författare. Jag träffade Lena på Östergötlands Bokmässa och köpte hennes bok.




tisdag 21 februari 2017

Sportlov, lunch och Mood Book Lamp...

Igår inledde jag sportlovet på bästa sätt med att bjuda en väninna på lunch. Det var också en födelsedagslunch för att fira min födelsedag i efterskott.
Jag fick en finfin "Mood Book Lamp". Helt rätt för en bokbloggare. Jag testade den igår med en ljudbok i lurarna. Boken/Lampan har fem olika färglägen: fast sken i vitt, rött, grönt, blått samt skiftande sken i regnbågens alla färger.


söndag 29 januari 2017

Vinter med Kulturkollo... #löfte

#löfte

Vårens Böcker 2017 ger löfte om många härliga lässtunder för den som vill.

















Ingår i utmaningen #vintermedkulturkollo

lördag 28 januari 2017

Vinter med Kulturkollo... #snö

#snö

Det är maken som sitter bakom ratten och jag sitter bredvid och fotar.











Ingår i utmaningen #vintermedkulturkollo

tisdag 24 januari 2017

Vinter med Kulturkollo... #filt

#filt

Min favorit alla kategorier som jag har fått av min käre lillebror. Den värmer mig gott i soffhörnet.


















Ingår i utmaningen #vintermedkulturkollo

måndag 23 januari 2017

söndag 22 januari 2017

Vinter med Kulturkollo... #minus

#minus

Dagen bjuder inte på minus.
Det är grått och trist ute och ingen snö så långt ögat kan nå.









Ingår i utmaningen #vintermedkulturkollo

 

lördag 21 januari 2017

Vinter med Kulturkollo... #fullmåne

#fullmåne

Vet inte hur det är med er men jag och fullmåne går inte ihop. Vaknar alltid i vargtimmen när det är fullmåne. Det slår aldrig fel!
 

Ingår i utmaningen #vintermedkulturkollo



fredag 20 januari 2017

Vinter med Kulturkollo... #vinterläsning

#vinterläsning

Nådastöt finfin vinterläsning som värmer min bokhylla och väntar på att bli vald.


Ingår i utmaningen #vintermedkulturkollo

torsdag 19 januari 2017

Vinter med Kulturkollo... #vintervandring

#vintervandring

Mina icebugs är ett måste på vintervandring. Det bästa köp jag gjort på länge.













Ingår i utmaningen #vintermedkulturkollo



onsdag 18 januari 2017

Vinter med Kulturkollo... #vante

#vante

Now we are talking! Vad passar väl bättre på en bokbloggare än ett par stickade vantar som pryds av ugglor. Stickade till mig av en kollegas mor.  














Ingår i utmaningen #vintermedkulturkollo

tisdag 17 januari 2017

Imorgon kommer Magnus Nordin...

Copyright/fotograf: Stefan Tell
 


Imorgon är det en alldeles speciell dag på Anders Ljungstedts gymnasium för då får fyra åk 1:or besök av författare Magnus Nordin. Gissa om vi är taggade!

Våra elever har under hösten i kursen svenska 1 läst Magnus Nordins ungdomsdeckare, Förföljaren och Prinsessan och mördaren.

Vi ser fram emot en givande förmiddag med mycket bok- och skrivinspiration och vi är superladdade med ett frågebatteri!





Vinter med Kulturkollo... #kyla

#kyla

Idag måste jag bara köra en repris från förra årets utmaning:

Kyla kan, enligt säkra källor, beskrivas som antingen negativ värme eller låg temperatur. Kyla kan vara när en flaska cava eller champagne har lagts för att kyla. Kyla kan kännas om du är för lättklädd en vinterdag och kyla kan kännas från en annan människa. Kyla är både positivt och negativt. Kyla är ett substantiv men också ett verb. Kyla kan glädja och kyla kan förstöra.

Ingår i utmaningen #vintermedkulturkollo

måndag 16 januari 2017

söndag 15 januari 2017

Vinter med Kulturkollo... # spark

#spark

Får mig att tänka på barndomens sparkturer på sjö Järnlunden med tillhörande pimpelfiske. Men det var längesedan nu och sparken var grön.












Ingår i utmaningen #vintermedkulturkollo


lördag 14 januari 2017

Julen 2016 definitivt utdansad... eller utlyssnad...

 
Julen dansade vi ut i mellandagarna mellan nyår och trettonhelgen. I dag har jag blockat bort adventsljusstakar, stjärnor och julgardiner. Dragit ett varv med dammsugaren och satt azaleor i köksfönstret allt i kombination med en ljudbok a´la elegant crime signerad Denise Rudberg. Det passar mig alldeles utmärkt att lyssna när jag fixar och grejar här hemma.

Jag gillar julen skarpt men lika kul som det är att pynta inför advent och jul lika skönt är det att plocka bort och släppa in januari när ljuset är på väg tillbaka. Det hjälper till att vi fick lite snö nu på morgonen förstås. Ett vitt fräscht puder ligger på gräsmattan.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...