Novellfavoriter från 2013...

Så här i början på bokbloggaråret 2014 vill jag passa på att lyfta fram tre guldkorn från min novellvåg i bokbloggarhavet 2013. Här kommer repris på tre finfina noveller. Kanske blir 2014 året då du testar en novell. 


Sona av Susanne Boll...

Susanne Bolls novell Sona kommer dröja sig kvar länge, länge. Claudio, Olivia och Oscar, tre människor i ett pulserande Stockholm, vars möten drabbar mig direkt. Jag möts av barnlöshet, självmordstankar och sorgen hos en far som förlorat sin son.

Men det här är ingen tung läsning. Nog så eftertänksam men så fantastiskt detaljerat och sinnrikt berättat. Susanne Bolls språk är vackert och träffsäkert.

Jag kommer läsa novellen om igen för det finns så mycket mellan raderna. Om att se, att våga ta emot, att våga inse, att finnas till för varandra. Den vackra bilden på framsidan harmonierar fint med novellen.

Hoi förlag 2013 / recensionsexemplar

De blå skorna av Linda Olsson...

Jag hade en fin stund på bussen hem i fredags när jag lyssnade på De blå skorna av Linda Olsson. En finfin novell. Annat hade jag inte väntat mig. Linda Olsson skriver finstämt, vackert och gripande och De blå skorna är inget undantag. En novell som får mig att fundera på livet. Hur väl känner vi våra närmaste egentligen?Livet kan ta ny vändningar och vems var de blå skorna som ligger i en kartong? I sinom tid får allt sin förklaring.

Underbart när man hittar ett riktigt guldkorn. En novell som får mig att må bra.

Dödsängeln av Lars Rambe...

Kvällen är sen, platsen ett fiskeläge på Skånes östkust, i bakgrunden hörs bruset från havet. En träbåt ligger förtöjd, från kajutan ses skenet från en fotogenlampa, vid kajutans bord sitter en gammal man och läser som i trance, upprepar en ramsa om och om igen.....ett avgrundsvrål kommer ur hans strupe. En händelse kommer få fasansfulla konsekvenser.

Lars Rambes skräcknovell Dödsängeln är välskriven och detaljerad. Miljön är så perfekt beskriven. Jag känner den stickande doften av tång och förnimmer nästan den salta smaken av havsvatten. Jag känner karaktärernas ångest och den svarta natten kryper under mitt skinn. Det räcker att titta på novellens omslagsbild för att ana den skräck jag har mötts av i Dödsängeln.

Mer noveller...

Har fyllt på med novellsamlingen Brasilien berättar: Ljud av steg. Kanske hänger jag på ännu en Facebook-cirkel efter jul. Hur som helst är det intressant och lärorikt att vidga sina vyer och resa ut i världen och möta nya författare.

Min novellvåg i bokbloggarhavet lär fortsätta även 2014....

Munromania: Nobeldagen blir Novelldagen...

Vi skriver den 10 december 2013 och det är dags för Nobeldagen. En dag att fira forskning och framsteg men också litteratur med pompa och ståt. Ingen har väl missat att årets Nobelpristagare i litteratur är kanadensiska författaren Alice Munro. Föga anade jag, när jag i januari hoppa på en novellvåg i bokbloggarhavet som Anna på och dagarna går startade, att 2013 skulle bli novellernas år över hela världen och inte bara i vår bokbloggarvärld. Anna har nu utmanat till en Munromania dagen till ära för att fira och hylla Alice Munro.

Jag lånade Alice Munros novellsamling Kärlek, vänskap, hat på biblioteket, på skolan där jag jobbar, tidigt i våras efter ett tips. Men det blev bara att jag läste lite inledningsvis i den och den blev liggande och lämnades tillbaka oläst. Våren, sommaren och hösten kom och visst blev det noveller lite då och då men ingen av Alice Munro. Men när det så meddelades att Alice Munro var den som skulle få årets Nobelpris så hakade jag på en Facebook-cirkel om Brinnande livet även här var Anna initiativtagare. Anna administrerade och höll i trådarna så vi andra bara kunde haka på och diskutera och novellprata allt efter lust, tankar och funderingar. För övrigt ett alldeles utmärkt sätt att bokprata på. Själv var jag inte så aktiv i samtalet som jag hade tänkt mig. Precis som i Alice Munros berättelser så gör sig livet påmint lite då och då och tiden fanns inte riktigt. Men jag har haft stor behållning av att läsa och följa diskussionerna i Facebookcirkeln.

Jag är ingen van novelläsare. Det här året har jag läst flera noveller än vad jag har gjort under hela mitt vuxna liv. Novellerna har under mitt läsår 2013 varit något av en motor att hålla läsningen vid liv. Korta berättelser med ofta så mycket innehåll att de skulle räcka till en hel roman. Det är sannerligen en konst att kunna hålla sig till det lilla formatet i sitt skrivande och inte sväva iväg. Svenska Akademiens motivering den samtida novellkonstens mästare stämmer till punkt och pricka. Alice Munro är definitivt en mästare på att hålla sig kort med mycket innehåll och hennes berättande är ett alldeles utmärkt sätt att närma sig novellernas värld.

Jag beundrar Alice Munros förmåga att gestalta sina karaktärerna så äkta. Det är lätt att följa med i språket utan problem men med det inte sagt att det är enkelt skrivit. Alice Munros författarskap är inget hastverk. Jag upplever att det finns så mycket tanke bakom varje ord och formulering. En bekant nämnde att hon blev lite nedstämd av att läsa Alice Munro. Jag kan förstå hennes tanke där. Alice Munro skildrar livet och människorna precis där det pågår och här finns både relationsproblem och moraliska dilemman. Men vad vore livet utan dessa?

När priset tillkännagavs så kastade jag mig på beställarknappen och klickade hem ett par av Alice Munros novellsamlingar i pocketformat. Jag är glad att jag har dem kvar att läsa och det bästa av allt är att novellerna går att läsa om igen. Egentligen är jag ingen vän av omläsning, brukar ha svårt att läsa något en gång till som jag redan har läst. Men Munros noveller ger mersmak och lockar till eftertanke. Jag är övertygad om att jag kommer läsa flera av novellerna om igen.

Ja där har ni mina tankar denna novelldag. Grattis till priset Alice Munro och grattis till dig som har en novellskatt att se fram emot!!


Kika in HÄR så hittar du länkar till fler bokbloggare som hakat på dagens Munromania för att högtidlighålla Novelldagen på Nobeldagen!


Här hittar du Lena Jordebos porträtt av Alice Munro:
Alice Munro öppnar hemmets dörrar i Kanada

Här finns mera om Alice Munro:
Jenny Munro om mammans dröm att skriva en roman
Alice Munro - Nobel Lecture
Munro i eget hus
Lägger ned pennan och släpper in världen


Nu ska jag frossa i mera Munromania i bokbloggarhavet!!

Grattis Alice Munro...

I mars var det visst, lånade jag en novellsamling på skolans bibliotek, Kärlek, vänskap, hat av Alice Munro. Föga anade jag då att hon skulle få Nobelpriset i litteratur 2013 även om hennes namn nämnts mer än en gång i detta sammanhang.

Grattis Alice Munro till priset med den talande motiveringen den samtida novellkonstens mästare.

Idag passade jag på att köpa den senaste av Alice Munros novellsamlingar som e-bok, Brinnande livet. Anna med bokbloggen och dagarna går drar idag igång en novellcirkel på Facebook om just Brinnande livet. Jag hakar på och det blir en perfekt fortsättning på den novellvåg i bokbloggarhavet som samma Anna är initiativtagare till.

Nu surfar vi vidare på novellvågen i sällskap men en nobelpristagare.

Spänning från Östergötland...

Östergötlands bokmässsa närmar sig med stormsteg. En av deltagarna är Hans Olsson (som kommer presenteras närmare under kommande vecka här på bloggen). Hans Olsson har skrivit en novellsamling där flera av novellerna utspelar sig helt eller delvis i Östergötland.

Titeln Vad är din hemlighet ger en vink om att det här kan bli både spännande och läskigt. Kul tycker jag att hitta en lokal novellsamling att läsa i min utmaning novellvåg i bokbloggarhavet och som en uppvärmning inför bokmässan här i staden den 12 oktober.

Den först novellen heter Pollen och berättar om Niklas som är forskare på den hemliga laboratoriet. Spännande och läskigt undrar ni förstås. Jag kan bara svara ja på den frågan.

Ser fram emot de resterande tio novellerna.

Sommarlovsrapport...

Idag skriver vi 6 augusti och det är sista dagen på min ledighet och 2013 års sommarlov. Det har inte blivit så mycket bloggande av men läst har jag gjort. Ja både läst och lyssnat förstås. Har nu på morgonen roat mig med att kolla av hur många böcker och vilka det blev under sommarlovet. En del av böckerna har jag bloggat om, andra får ett inlägg under sensommaren.

Det blev fem i pappersform
Märkta för livet av Emelie Schepp
Livet efter dig av Jojo Moyes (Litteraturens Vänner / Bokcirkelbok)
Bedragen av Katerina Janouch
Bara ett barn av Malin Persson Giolito
Hungerelden av Jerker Eriksson & Håkan Axlander-Sundquist

Det blev fyra ljudböcker
Stormsvala av Marianne Cedervall
Mord.net av Dan Buthler & Dag Öhrlund
Hennes iskalla ögon av Carin Gerhardsen
Andra andningen av Sofie Sarenbrant

Det blev två noveller (ljudbok)
Den vackra kullan kommer inte igen av Lars Rambe
Frostnatt av Bodil Mårtensson


Nu tar jag full fart mot sensommar och höst med flera ljuvliga läsupplevelser....

Häng på!

Frostnatt av Bodil Mårtensson...

Emma bosätter sig ute på den skånska landsbygden trots moderns protester. Vad kan väl hända henne där ute i ensamheten? Jo visst hon har en bit att pendla till jobbet varje dag men Emma bedyrar att hon ska köra försiktigt. Men när frosten lägger sig blir det både underbart vackert och förrädiskt halt. Vem kunde väl ana vad som skulle gömma sig i skuggorna.

Bodil Mårtenssons novell Frostnatt är lättläst och jag kunde inte ana vad jag skulle mötas av när jag började läsa. Det som först verkar vara enkelt att lösa förvandlas i ett slag till något helt annat. Det gillar jag.


Novellen ingår i Hoi förlags novellsatsning och sorterar in under deckaravdelningen.

Det här är mitt första möte med Bodil Mårtensson. Jag blev för ett tag sedan nyfiken på Mårtenssons Barkhe-serie och har precis lånat den första delen Barkhes döttrar som e-bok

Bokbloggsjerka 5-8 juli - noveller...

Dags för en bokbloggsjerka hos Annika och veckans fråga är:

Brukar du läsa noveller och/eller andra "short stories", vilken/vilka är din favorit/dina favoriter i så fall.




Skulle jag fått frågan för ett halvår sedan så hade svaret blivit "mycket sällan". Men i skrivande stund blir det ett svar ja. När Anna med bokbloggen och dagarna går drog igång en novellvåg i bokbloggarhavet så mönstrade jag genast på för att utmana mig själv att testa just novellens form. Det har nu blivit en hel del noveller  läst sedan dess. Jag är fast och tycker att noveller är toppen att ta till när det finns en stund över. Eller bita tag i en novellsamling och ibland läsa hela på en gång eller bara ta en novell i taget och lägga undan tills andan faller på igen. Dessutom är novellformen alldeles utmärkt att lyssna på, passar mig perfekt till bussresan hem från jobbet.

Här är några novellfavoriter så här långt Sona av Susanne Boll, Spår i snön av Jonas Karlsson, De blå skorna av Linda Olsson.

Surfar glatt på novellvågen...

Sommar, sol, regn, ledighet, lata dagar...

och jag fyller på och surfar vidare på novellvågen i bokbloggarhavet. Vildsint gryning är en nyligen utgiven novellsamling skriven av medlemmar på kapitel1 i samarbete med Hoi förlag.

Så perfekt med en novellsamling att läsa i då och då.

Den vackra kullan kommer inte igen av Lars Rambe...

Den vackra kullan kommer inte igen av Lars Rambe är den tredje novellen som ges ut av författaren på Hoi förlag.

Greta bär på en hemlighet under sitt hjärta. När mjölkpigan Karin far tillbaka till Dalarna lämnas Greta med sin hemlighet kvar. Greta har nu avgörandet i sin hand och det ska visa sig att hon ska få sin hämnd.

Lars Rambe tar mig med till en tid för längesedan. Gretas öde tecknas levande och äkta. Språket är uttrycksfullt och spänningen ligger där och lurar. Jag bjuds på så mycket klokhet på så få sidor. Det är skickligt fångat!!


"Skönheten är förgänglig. En gåva, tillika en förbannelse, glöm aldrig det kära du, sade Karin när de skiljdes."

Siktar vind i seglen...

Jösses snart mitten av juni och maj är redan passerad med råge. Vinden har mojnat och någon novelläsning har det inte blivit överhuvudtaget under sköna maj. En hektisk månad när det har varit nödvändigt att vardagen har fått ta över och läsandet har fått stå tillbaka...


Men varför brådska? Jag har om bara några dagar härliga lata sommarlovsdagar framför mig och siktar vind i seglen igen. Kvar i läshögen finns Peter Robinson Skuggor på vattnet - och elva andra berättelser och idag passade jag på att förlänga Novellsamlingar till sommarlån på skolans bibliotek. Så inga problem att kasta loss och surfa vidare på novellvågen....

Glöm inte att kika in hos och dagarna går då och då för inspiration. För där kluckar novellvågen i bokbloggarhavet fint vidare.

Ni minns väl novellcirkeln...

För ett tag sedan twittrade Brombergs förlag om att de tänkt blogga om vår novellcirkel kring Nathan Englanders Vad vi pratar om när vi pratar om Anne Frank.

Idag när jag tittade in hos och dagarna går så såg jag att nu är det igång. Idag och åtta fredagar framåt kommer de att blogga om vår novellcirkel.

Kul tycker jag att Brombergs vill lyfta fram våra diskussioner och funderingar. Kika in här de kommande åtta fredagarna så missar du inget. Det ska bli kul att följa bloggen och läsa deras blogginlägg.

Surfar vidare bland noveller under sköna maj...

Novellvågen i april har mest handlat om Nathan Englanders novellsamling Vad vi pratar om när vi pratar om Anne Frank, en resa som varit riktigt häftig tillsammans med ett gäng andra bloggisar.


Men jag har då och då stuckit emellan med några enstaka noveller som jag både gillat och inte riktigt fastnat för. Anna Janssons, Jag känner din hud, en text som dröjer sig kvar. Maria Svelands Doggy Monday, en läsupplevelse utöver det vanliga som fick mig att reagera samt  Om himlen smälter av Hassan Loo Sattarvandi som jag inte klickade med alls.

Har också börjat snegla lite smått på vilka noveller som lockar till sommarläsning och hitttade Peter Robinsons Skuggor på vattnet och elva andra berättelser.

Nu skvalpar jag vidare på novellvågen i bokbloggarhavet mot nya läsupplevelser....

Förbereder sommaren...

Tog en sväng förbi pockethyllan i mataffären och hittade Skuggor på vattnet - och elva andra berättelser


En novellsamling av Peter Robinson med överkommissarie Alan Banks i huvudrollen.

Det börjar bli dags att förbereda sommarläsningen och vad passar väl bättre än elva deckarnoveller att njuta av en ljuvlig sommardag eller varför inte i skymningen insvept i en pläd.

Om himlen smälter...

Om himlen smälter av Hassan Loo Sattarvandi är berättelsen om den unge gymnasistens kärlek till flickvännen. Det är vackert och poetiskt skrivet men vi klickar inte riktigt här. Jag fångas inte av historien, som blir lite rörig för min smak.

Doggy Monday av Maria Sveland...

I Doggy Monday gör Rigmor upp med allt och alla.

Rigmor lever i ett kärlekslöst äktenskap. På jobbet, på Försäkringskassan, är hon näst intill osynlig, trots ett arbete som ger synliga resultat. Enda gången som Rigmor mår bra är när hon före jobbet går till simhallen för att simma och basta. Även denna dag börjar med ett besök på simhallen men efter det ska inget mer bli sig likt. För nu är det dags för den ilskna och hunsade Rigmor att ta revansch och hämnden är både uppfriskande och smått äcklig. Återupptäckt kåthet och sexualitet ska visa sig bli de vapen som Rigmor nyttjar till fullo.



Jag valde att lyssna på novellen via Storytel och det är författaren själv som läser och det gör hon förträffligt. Maria Sveland tar ut svängarna rejält och stundtals blir det lite för mycket av kroppsvätskor. Men det är då ett som är säkert att glömmer den här novellen det gör jag inte och det är gott nog.

Novellcirkel Nathan Englander novell 8 och cirkeln är sluten...

Gratis frukt till unga änkor är den åttonde och sista novellen i samlingen. Den kanske mesta dramatiska av dem alla, berättelsen om professor Tendler som överlevt koncentrationslägret, som efter tiden där utför hemska dåd. Novellen har väckt tankar om rätten att döda en annan människa, om att försöka förstå och leva vidare men aldrig glömma.

Anna menar: "det är liksom lika bra att packa en påse frukt och acceptera det som skett. Inte resignera eller respektera utan leva vidare". Lotten fortsätter: "...att man inte KAN förstå, man kan bara försöka läras sig av de som upplevt det hela"


Därmed är novellcirkeln sluten. Det som började med en twittring mellan Anna och Brombergs Bokförlag, som jag snabbt hakade på, blev ett lärorikt och trevligt novellsamtal. Det har varit mycket intressant att få vara med på den här resan tillsammans med er andra tio bokbloggare. Tack för det! Jag har fördjupat min läsning och förståelsen kring novellsamlingen vi läst. Det har varit ett perfekt och roligt sätt att ta sig an en bok på. Det har varit till stor hjälp i vår diskussion att ha datum att hålla sig till. Annars är det lätt att man (läs jag) drar ut på det. Samtidigt får det inte gå för fort, vi läser olika snabbt och det har varit mycket i Englanders texter att ta in. En svår avvägning det där. Det här är något som jag gärna vill testa igen och då gärna med en roman som grund. Det får blir att undersöka vad förlagen har att bjuda på till hösten....

Stort tack till dig Anna för att du höll i trådarna och lotsade oss framåt!

Här kan du kika in hos övriga novellcirklare
och dagarna går 
Bibliotekskatten
Fru E:s böcker
Enochannanbok
Breakfast Book Club
Henrik Elstad
Lottens bokblogg
Min bokblogg
Cum libris non solus
Café de la Nouvelle

Nu surfar jag vidare på novellvågen i bokbloggarhavet.

Novellcirkel Nathan Englander novell 7...

Läsaren är den sjunde novellen vi läser. En sorglig berättelse om en författare som ingen längre kommer för att lyssna på förutom en trogen följare, som ständigt dyker upp för att lyssna på Författarens uppläsning. Min första tanke efter en stunds läsning är att novellen är svårtolkad och återigen så sorglig.

Jag funderar precis som många fler i novellcirkeln kring vem Författaren egentligen är? Var är alla läsare och lyssnare? Alla har vi något att säga men vem vill lyssna? Jag slås av hur Författaren oförtrutet fortsätter med sin resa från stad till stad för att föra ut sitt budskap. Sorgsenheten märks tydligt hos Författaren när han plockar fram den lilla boken. Boken där han skriver på nästa historia och reflekterar över hur den trogne lyssnare inte kommer att finnas kvar för att lyssna på den nya berättelsen, som håller på att ta form. Berättandet får aldrig ta slut.

Annas ord dröjer sig kvar...

"...författaren är uppenbart bortglömd och skulle kanske lika gärna slippa fara runt på förnedringens turné men den där ende läsaren, lyssnaren förföljer honom. Om detta må ni berätta om det också är så att lyssnaren bara finns inuti en själv..."

Här kan du kika in hos övriga novellcirklare
och dagarna går 
Bibliotekskatten
Fru E:s böcker
Enochannanbok
Breakfast Book Club
Henrik Elstad
Lottens bokblogg
Min bokblogg
Cum libris non solus
Café de la Nouvelle

Lång dag...

En lång lång måndag avslutas med en novellix i lurarna.

Novellcirkel Nathan Englander novell 6...

Sommarlägret Solnedgången är en av mina absoluta favoriter i novellsamlingen. Liknelsen med koncentrationslägren är mycket tydlig. Platsen vi befinner oss på är ett sommarläger för åldrande judar. Agnes och Arnie hävdar bestämt att en av de andra deltagarna på lägret var deras lägervakt under tiden i koncentrationslägret. Josh som är föreståndare på Solnedgången hamnar mitt i en härva av skuld och vedergällning. Många fundering om hämnd och minnen som sviker diskuterades i novellcirkeln.

Henrik uttrycker det så bra  "....vem får egentligen döma andra människor? Och vilka straff kan man då utmäta? Det blir väldigt tydligt i novellen varför de som själva är berörda, inte är lämpliga att döma någon. Hämnd är en stark drivkraft som är svår att hantera...."

Själv landade jag i detta "....här ser jag bilder framför mig hela tiden. Bilder som skulle kunna bli en film på temat...." när jag läste och skrev några rader om det i vårt dokument.

Det är verkligen en konst att nyttja novellformatet så att jag fångas så totalt att en hel film spelas upp framför mig. Dags för en roman av Nathan Englander?


Här kan du kika in hos övriga novellcirklare
och dagarna går 
Bibliotekskatten
Fru E:s böcker
Enochannanbok
Breakfast Book Club
Henrik Elstad
Lottens bokblogg
Min bokblogg
Cum libris non solus
Café de la Nouvelle