16 juli 2019

Bokhandeln på Riverside Drive av Frida Skybäck...

Frida Skybäck har skrivit en charmig och lättläst feelgood. Charlotte ärver ett hus i London efter sin moster Sara. En moster som hon aldrig har träffat och egentligen inte vet särskilt mycket om. Charlottes mamma Kristina berättade inget innan hon dog om sin syster. Charlotte reser till London för att reda upp arvet av huset som också inrymmer en bokhandel.

En konkursfärdig bokhandel ska det visa sig. Redan från första sidan är det upplagt för en varm berättelse. Med karaktärer som Martinique och Sam som båda arbetar i bokhandeln. Med Martinique och hennes trassliga relation med dottern, den färgstarka och frispråkiga Sam, den snygge William (författaren som bor i en av lägenheterna ovanpå bokhandeln) och den buttre katten Tennyson så är alla ingredienserna på plats. Alla saknar de Sara och vill inget annat än att Charlotte ska rädda bokhandeln.

Vad var det egentligen som hände mellan de två systrarna Sara och Kristina långt innan Charlotte föddes? Vad är det för mörk hemlighet som döljs bland väggar välfyllda med böcker och varför har Charlotte aldrig fått träffa sin moster?

Jag gillar särskilt de kapitel där jag får följa Sara och Kristina tillbaka i tiden och vad som hände innan Charlotte föddes. Parallellt med tillbakablickarna nystar Charlotte i vad som egentligen hände samtidigt som hon brottas med hur hon ska göra med bokhandeln. Ska hon sälja eller ska hon försöka rädda verksamheten och själv driva den? Hon slits mellan sitt liv hemma i Sverige och nyfikenheten på bokhandelns framtid. Ja bitvis är det förutsägbart precis som det ska vara men Frida Skybäck lyckas snyggt tvista till det så en del av slutet inte riktigt är som jag väntade mig och det känns uppfriskande även om det är sorgligt men samtidigt fint.

När jag läser så kan jag inte låta bli att tänka att bokens handling skulle göra sig bra på film. Jag roar mig nu i efterhand med att rollbesätta karaktärerna och jag är nyfiken på Frida Skybäcks 1800-talsserie om systrarna Stiernfors.

Jag läste Bokhandeln på Riverside Drive en varm berättelse om kärlek, familj och mycket sorg men med hopp om framtiden på min sommarö med strumpor, joggingbyxor och en fleecetröja på och en värmande kopp kaffe. En helt vanlig sommardag i juli i Sverige när det är lite ostadigt!









5 juli 2019

Kring denna kropp av Stina Wollter...

Jag hade precis avslutat Stina Wollters bok Kring denna kropp när det var hennes tur att vara sommarpratare i P1.

En stark bok som jag definitivt inte vill ha oläst. Så mycket igenkänning (även om jag inte tillnärmelsevis har upplevt så mycket smärta som hon har gjort) och så viktiga ämnen som hon tar upp och delar med sig av. Det är personligt och så nära inpå som jag får följa Stina genom hennes barndom, ungdom och i vuxen ålder. Ätstörning, övergrepp, kroppshets, demens, familj, kärlek, döden, att ta sin plats och göra sin kropp till sin egen och att ingen annan bestämmer över din kropp och ditt liv. Jag har svårt att med ord beskriva denna bok som berör mig riktigt på djupet som jag inte var beredd på. Jag kan helt enkelt inte göra den rättvisa på något sätt utan den måste läsas.

En bok som jag kommer läsa om för det är så mycket att ta in och som jag vill läsa om igen och reflektera över.

Som sagt så var det då dags att lyssna på Stinas sommarprat. Det har nu gått en vecka sedan jag lyssnade och jag har hunnit att samla mig en aning. För det ska sägas att jag har aldrig blivit så berörd av ett sommarprat i P1 tidigare. Jag hade inte möjlighet att lyssna på programmet på onsdagen den 26 juni kl. 13.00 som det sändes utan valde att lyssna via SR Play på torsdagsmorgonen.

Jag steg upp tidigt i gryningen och satte mig insvept i en pläd på altanen med utsikt ut över trädgården och den gryende sommarmorgonen. Jag hade sett några blänkare om att programmet skulle vara starkt men jag var inte beredd på att jag skulle sitta med tårarna trillande i en strid ström och snörvla mig igenom programmet tillsammans med Stina och hennes berättelse.

En berättelse som tar mig med så nära döden och inpå livet i en fin, stark och så viktig berättelse. En fin och känslosam morgon och ett sommarprat och en läsupplevelse och som jag har med mig resten av livet.

Tack Stina Wollter!




4 juli 2019

Går genom vatten, går genom eld av Christian Unge...

Tekla Berg, akutläkare på Nobelsjukhuset i Stockholm, är här för att stanna!

Som en av de första på plats vid ett katastroflarm, utlöst av en explosionsbrand i ett höghus i Stockholm, räddar hon livet på en svårt brännskadad man. Det är en hel del som tyder på att det här är en terroristattack med flera dödsoffer. Vem är mannen? Gärningsman eller oskyldigt offer? Är det någon som Tekla känner?

Det här är upptakten till en rafflande intrig och en rad händelser som kommer beröra Tekla högst personligt. En sjukhusledning som tar till alla medel för att nå sina mål, korrumperade poliser och patriarken Victor Umarov som styr sitt familjeimperium och Stockholms undre värld med järnhand. Ja ingredienserna finns definitivt här för en rafflande thriller.

Nobelsjukhuset blir snabbt en plats på liv och död och då inte bara med tanke på att det är just ett sjukhus där liv och död alltid är närvarande. Tekla brottas med sitt förflutna, sina egna demoner och sitt ständiga dåliga samvete för lillebror Simon. Simon som ständigt hamnar i trubbel där droger och våldsamma uppgörelser börjar bli vardag. Tekla dras som sagt obönhörligen, både som läkare och privatperson in i maffians kontrollerande av Stockholms undre värld. Samtidigt försöker hon hantera sin speciella förmåga. Ett fotografiskt minne som är hennes värsta fiende men samtidigt största gåva. Teklas dunkla förflutna ligger hela liten under ytan och kittlar mig som läsare. Allt snurrar fortare och fortare och Tekla tar till medel som inte är att rekommendera (så har jag inte spoilat för mycket). Jag fastnar också för den excentriske sjukhuschefen Monica Carlsson på Nobelsjukhuset som kommer allt närmare Tekla och tar till alla medel för att organisera det mest framgångsrika sjukhuset i huvudstaden.

Christian Unge som är överläkare och med en gedigen erfarenhet från Läkare utan gränser gräver snyggt där han står. Sjukhusmiljön kan han väl och använder den också trovärdigt och utan att för den skull försvåra för den läsare som inte är van vid miljön.

Jag har läst Christian Unges thrillerserie om kirurgen Martin Roeykens och gillade den skarpt. Jag fick i ett tidigt skede förtroendet av Christian Unge att läsa ett utkast om Tekla Berg och jag är definitivt inte besviken nu när jag har läst boken. I vanlig ordning skriver Unge medryckande och tempot är högt och det är svårt att släppa boken innan sista sidan är läst. Det är många frågor som jag vill ha svar på så det är bra att det här är första delen i Tekla-serien. Ännu en gång har Unge fångat mig och Tekla är definitivt här för att stanna.


Tack Christian Unge för att  du gav mig förtroendet att i tidigt skede läsa utkast om Tekla Berg och tack  Norstedts för recensionsexemplar.



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...