Uppgörelsen av Dan Buthler & Dag Öhrlund...

Nu har jag lyssnat färdigt på Uppgörelsen av Buthler & Öhrlund. Den fjärde boken om psykopaten Christopher Silverbielke. Buthler & Öhrlund plockar snyggt upp den cliffhanger de serverade mig i slutet av Återvändaren. Det är spännande från första sidan och det blir inte en lugn stund förrän jag har lyssnat färdigt. Den hämnd som Silverbielke har planerat så länge ska nu verkställas.

Det är knappt att jag vågar skriva mer utan att försäga mig. Men så mycket kan jag ge er att Silverbielke är, som jag aldrig trodde var möjligt, än mer hänsynslös och rå i sin framfart. Det är detaljerat och rått i de sexscener och de manipulativa knep som Silverbielke bjuder mig på. Han skyr inga medel och det gör inte Buthler & Öhrlund heller.

Jag lyssnar hänfört på vad deras huvudkaraktär kommissarie Jacob Colt, hans familj och nära vänner utsätts för. Någonstans har jag en bild av det lyckliga slutet när ondskan en gång för alla besegras. Min bild får sig en rejäl törn och det är en sak som jag verkligen gillar med Buthler & Öhrlunds författande. Här går det inte att räkna hur det ska sluta. Mina reaktioner låter inte vänta på sig utan jag reagerar direkt, precis som tidigare, både med ilska, sorg och stundtals skratt. Ja missförstå mig inte nu, Silverbielke är inte direkt en roligt typ men Buthler & Öhrlund gestaltar hans personlighet så skickligt. Jag ser honom framför mig snygg, välklädd och sofistikerad ena stunden för att i nästa stund förvandlas till ett svin och monster. Jag följer med stigande fasa hur livet slås i spillror, där Silverbielke går fram, för alla utom för honom själv.

Jag sitter kvar med frågor och funderingar... kommer Silverbielke tillbaka? hur kommer det att gå för Colt? Ja Buthler & Öhrlund får mig att må för att citera Christopher Silverbielke "ovanligt bra"