9 maj 2011

Vargsläkte Lykanthropos I...

Nu är den här och jag har läst, Vargsläkte Lykanthropos I, den första boken i en planerad skräcktrilogi av Caroline L Jensen.

När Vera Duse var fyra år blev hennes pappa Anders arbetslös och då flyttar familjen in hos mormor Ylva i det nedgångna strandhotellet i det lilla välmående samhället Jämnviken. Veras far försvinner under mystiska omständigheter och så småningom flyttar Vera och mamma Klara till en lägenhet. Många år senare återvänder Vera till Jämnviken för att hjälpa till att rusta upp hotellet. Vera har alltid känt en märklig dragning till det gamla hotellet.

Allt eftersom Vera gör sig hemmastadd i det gamla huset och börjar slipa, måla och renovera så har hon hela tiden en känsla av att något är närvarande, som hon inte riktigt kan ta på. Något sitter i väggarna och vad är det för underligt med mormor Ylva och hennes väninnor Agnes och Cordelia? Vad är det de har för sig? Snart står det klart att dessa tre gummor har krafter inom sig som de vet att nyttja på bästa sätt. Vera dras obönhörligen in i dessa krafter och upptäcker en fasansfull hemlighet om sig själv.

Jag är inte den lättaste att skrämma, tror egentligen inte på övernaturliga ting och spöken, varulvar och vampyrer osv. Men Caroline L Jensen har lyckats fånga mitt intresse genom att på ett förträffligt sätt blanda varulvar och övernaturliga ting med vardagliga händelser och vanliga människor. Bokens handling är fräckt förlagd till en vanlig villaförort och karaktärerna träder naturligt fram och blir till personligheter såsom den otursförföljda rektorn Hilda Wijnbladh, hennes käresta polisen Harald Gunnarsson, Mehmet Persson innehavaren av butiken "Å andra sidan", pundaren Ragnar, Julaporn som driver kinarestaurangen "Lotus House" tillsammans med maken Oun och döttrarna Mai och Sarai.

Handlingen är skickligt uppbyggd, spänningen och en gnagande känsla av att något huserar i hotellet finns med från första sidan och stegras allt eftersom kapitel läggs till kapitel. Jag vill hela tiden vidare i handlingen, vill veta vad som ska hända när jag vänder blad.

När det gäller det där med att jag är svår att skrämma, så har i alla fall Caroline L Jensen fått igång min fantasi rejält. Jag kommer på mig själv då och då med att titta mig över axeln och undra, tänk om någon i min närhet skulle kunna "vända skinn" och förvandlas till vargform.

Jag är fångad och känslan av att ha träffat nya vänner dröjer sig kvar och jag har svårt att släppa bokens karaktärer och det fasansfullla som sker i deras närhet. Det är förmågan att väva samman det vardagliga livet med det overkliga som dröjer sig kvar och som har fått igång min fantasi. Det är ett gott betyg till en bok tycker jag. Boken avslutas skickligt med en cliffhanger som gör att jag helt klart ska läsa nästa del i trilogin, som planeras komma hösten 2012.

Ord Text Mening 2011/ Recensionsexemplar

2 kommentarer:

  1. Jag tycker att den verkar riiiktigt bra, precis en bok i min smak! *lagger pa att-lasa-listan*

    SvaraRadera
  2. Ja jag rekommederar verkligen boken.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...