14 maj 2012

Leva någon annanstans...

Leva någon annanstans utgiven av Columbi Publishing är en bok som alla borde läsa. Jag har fått ta del av elva personers berättelser. Elva personer som av olika anledningar har flytt eller flyttat till Sverige.

Det här är inte en bok utan det är egentligen elva böcker. Varje person får ett eget kapitel. Ingen resa är den andra lik, jo kanske ändå, här finns kärleken till familj och tradition, frustrationen att vara tvungen att bryta upp, glädjen att få ta till sig nya saker blandat med känslan av att glömma sitt ursprung. Längtan kommer den någonsin att ta slut? Längtan tillbaka? Går den att stoppa undan på en säker plats? Hur finner man sig till rätta i ett nytt hemland, om man nu kan kalla det hemland? Är det möjligt att slå ny rot?

Jag har läst boken noggrant för det kändes helt enkelt rätt att ge de elva författarna lite tid. Tid att begrunda vad de har att berätta. Jag har fått upp ögonen för sådant som jag inte hade en aning om. Det är helt omöjligt att sätta sig in i vad som sker med en människa som tvingas bryta upp vare sig det är av krig, fattigdom, förföljelse eller ens av egen fri vilja. För ett uppbrott är det hur som helst att lämna sitt hemland bakom sig.

Men trots det stundtals tunga och smärtsamma i berättelserna så fylls boksidorna med ett hopp och en glädje som är energigivande. Läsningen som är ytterst personlig visar tydligt vad som möter människor som bosätter sig i ett annat land. Jag är tacksam för att jag har fått ta del av dessa personers livsöden.

Här kommer några exempel hämtade ur boken:

Maymara Aristoy, som berättar om hur det är att lära sig svenska "... det första oöverstigliga berget var språket. Inte maten, inte snön och halkan, utan det kaos av ljud och suckar som vi inte kunde indentifiera..."

Svjetlana Duric, som efter  två kurser i svenska och insatser från arbetsförmedlingen säger "...väljer min väg. Jag fortsätter att plugga språket hårt, lär mig hur samhället fungerar, skapar kontakter och ignorerar de små rasister som försöker dämpa sina egna problem genom att göra mig till ett."

Cali Nuur, som anser sig vara som vilken annan svensk som helst "... jag uppfattas som svensk så länge jag gör framsteg, men så fort jag begår ett litet misstag kommer jag att beskrivas som en "svensk medborgare"..."

och avslutningsvis

Arghavan Eslami, som tycker sig ha hittat hem "... min familj hittade en plats som gav oss alla möjligheter. Ett fritt land..."

Jag kan inte nog understryka hur viktig den här boken är. Jag har fått upp ögongen för ett system som jag trodde jag visste en del om men den här boken har fått mig att inse att vi har mycket att lära. Makthavarna har mycket att lära och det här är en bok som måste lyftas fram i ljuset.


Columbi publishing 2012 / recensionsexemplar

2 kommentarer:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...