Pernilla Alm träffade jag 2012 på Bokmässan i Göteborg när jag hade äran att vara en av Bokmässans tjugo bloggambassadörer. Vi träffades på en förlagsmiddag som jag som bokbloggare var inbjudan till. Pernilla Alm kan ni lyssna på kl.14.15-14.25 under programpunkten "Läxfritt för en likvärdig skola, så funkar det!"
Kika in hos här så får du veta mer om Pernillas författande.
Kika in hos här så får du veta mer om Pernillas författande.
Här bjuder jag på ett inlägg från 2014 om Pernillas debutroman Alltid du en relationsroman som berör. Varsågoda!
söndag 9 mars 2014
Alltid du av Pernilla Alm...
Vad skulle du göra? Nog är tanken kittlande. Det ringer på dörren en alldeles vanlig vardag och där står Han, din tonårsförälskelse. Åren har gått men du kastas obönhörligen tillbaka i tiden och minnena fullkomligt nockar dig. Alla åren med man och barn är ett blekt minne.
Det här är vad som händer Caroline Sundell när Adam Bjurström från barndomsstaden Leksand som av en slump dyker upp och rubbar familjeidyllen.
Till en början tror jag på Caroline, att hon ska göra det rätta, att åren har lugnat den eld som en gång glödde.
Allt medan Pernilla Alm lotsar mig vidare i denna bladvändare ilsknar jag till mer och mer. Nej jag är inte på Caroline Sundells sida. Men definitivt på Pernilla Alms. Hon lyckas fånga mig. Trots att jag har småbarnsåren långt bakom mig så dras jag tillbaka i tiden och känner igen mig och jo visst tonårsförälskelsen minns jag också. Så stundtals kan jag förstå Carolines agerande och känslor. Här finns så mycket äkta kärlek och så mycket smärta på samma gång så det är svårt att inte bli berörd. Jag kommer på mig med att vilja säga till på skarpen. Det är en härlig känsla när karaktärerna berör och retar mig upp på samma gång.
Pernilla Alm lyckas gestalta allt detta på ett trovärdigt sätt. Jag gillar dialogerna som för handlingen framåt. När så slutet kommer är jag inte riktigt beredd. En smärtsam relationsroman som definitivt berört mig. En perfekt bokcirkelbok. Här finns så mycket att diskutera.
Det här är vad som händer Caroline Sundell när Adam Bjurström från barndomsstaden Leksand som av en slump dyker upp och rubbar familjeidyllen.
Till en början tror jag på Caroline, att hon ska göra det rätta, att åren har lugnat den eld som en gång glödde.
Allt medan Pernilla Alm lotsar mig vidare i denna bladvändare ilsknar jag till mer och mer. Nej jag är inte på Caroline Sundells sida. Men definitivt på Pernilla Alms. Hon lyckas fånga mig. Trots att jag har småbarnsåren långt bakom mig så dras jag tillbaka i tiden och känner igen mig och jo visst tonårsförälskelsen minns jag också. Så stundtals kan jag förstå Carolines agerande och känslor. Här finns så mycket äkta kärlek och så mycket smärta på samma gång så det är svårt att inte bli berörd. Jag kommer på mig med att vilja säga till på skarpen. Det är en härlig känsla när karaktärerna berör och retar mig upp på samma gång.
Pernilla Alm lyckas gestalta allt detta på ett trovärdigt sätt. Jag gillar dialogerna som för handlingen framåt. När så slutet kommer är jag inte riktigt beredd. En smärtsam relationsroman som definitivt berört mig. En perfekt bokcirkelbok. Här finns så mycket att diskutera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar