Måndagen efter Bokmässan börjar lida mot sitt slut och jag är verkligen tillbaka i vardagen igen efter fyra fullspäckade dagar av seminarier, mingel, middagar, författarsamtal och böcker, böcker och åter böcker. Fyra seminarier som jag lyssant på och som jag särskilt vill lyfta fram är följande.
- På torsdagen lyssnade jag på seminariet Minne och glömska. Merethe Lindstrøm och Gaute Heivoll berättade om sina böcker där minne och glömska utgör en förutsättning för litteraturen. Merethe Lindstrøm som i år har belönats med Nordiska Rådets litteraturpris, berättade om sin roman Dagar i tystnadens historia och Gaute Heivoll om den självbiografiska romanen Innan jag brinner. Jag har haft ögonen på just Linstrøms roman och blev ännu mer intresserad efter att ha lyssnat på samtalet.
- Litteraturen, språket och världen heter det seminarium som jag lyssnade på i fredags. Dan Landmark och Ingrid Wiklund från Mälardalens högskola presenterade och berättade om sin bok Litteraturen, språket, världen: Andraspråksperspektiv på litteraturundervisning. De poängterar vikten av undervisning i litteraturhistoria i ämnet svenska som andraspråk, vilket finns tydligt uttryckt i kursplanen för ämnet. De menar att elever med olika språklig och kulturell bakgrund bär med sig erfarenheter som är en stor tillgång, som måste tas tillvara. Den litteratur som väljs i klassrummet speglar allt som oftast de erfarenheter och värderingar som finns hos majoriteten av eleverna. De pekar också på skönlitteraturens betydelse för språkutvecklingen, vilket inte är något nytt, men de lyfter fram alla de beröringspunkter som finns att använda sig av i undervisningen.
- Hur autentisk måste man vara? Ja det diskuterade Varg Gyllander, Kristina Ohlsson och Peter James under ledning av moderator Maria Neij. Tre tunga deckarförfattare som jag har läst alla tre. Därför var det extra roligt och framförallt intressant att få lyssna på deras samtal. Det skiljer lite i åsikterna kring detta med trovärdighet och autenticitet de tre emellan. Peter James håller trovärdigheten högt och menar att en felaktighet kan påverka läsupplevelsen väldigt negativt. Varg Gyllander lyfter fram vikten av att läsaren måste ges en känsla av att det skulle kunna vara sant. Medan Kristina Ohlsson tycker att det är viktigare att underhålla läsarna än att allt är till 100% exakt rätt. Jag slås av att alla sitter inne med en enorm kunskap om "bakom kulisserna" så att säga. Detta ger en möjlighet till att ändra och fixa med fakta på ett trovärdigt sätt. Men det kräver stor skicklighet vilket alla tre verkligen besitter.
- Lördagens seminarierunda avslutades med att jag lyssnade på Linköpings-sonen Mons Kallentoft när han pratade om sin nya Malin Fors-deckare Vattenänglar. En deckare som tar vid nu när hans föregående deckarserie med årstidstitlar om Malin Fors är slut. Kallentoft och framförallt läsarna hade svårt att skiljas från Linköpings tuffaste kriminalkommissarie så det blir nu en ny serie om fyra böcker. En serie där titlarna är baserade på de fyra elementen och Kallentoft börjar alltså med vatten. Kallentoft berättade hur han har tänkt kring val av titlar. Hur han låter hela boken genomsyras av en känsla, doft, färg kopplat till ordet i titeln. Titeln Vattenänglar kom till honom när han var i Vietnam och läste en artikel om en kvinna som tvingas att adoptera bort sin dotter. Artikeln leder till funderingar kring rätt och fel, kring kärlek och på samma gång ondska, vatten som i livmodern, bandet mellan barn och mor. Mycket intressant och starkt att lyssna på.
Jösses vad intressant,,hade gärna träffat Peter James också.
SvaraRaderaNu har du väl en hel hög med böcker med dig hem..
Jag köpte en läsplatta på mässan,,så nu slipper jag läsa i ifånen.
Mia
Ja det var mycket intressant att lyssna på dessa deckargiganter. Jo, det blev mycket böcker att packa ner, typ 53 stycken, förlagen var givmilda :-)Vad härligt med en läsplatta!
Radera