söndag 16 september 2012

Gudarnas föda - den som dödar av Anna-Sofia Winroth...

Foto publicerat med tillstånd av författaren
Den bästa läsupplevelsen är när jag slukas upp helt och hållet av en historia och det är precis vad som har hänt när jag har läst Gudarnas föda - den som dödar skriven av Anna-Sofia Winroth.


Sam arbetar på en chocolaterie och får en dag ett telefonsamtal från sin chef Mira Wallin på en knastrig linje från Haiti. Mira Wallin som driver chokladbutiken har rest till Haiti för att fortsätta sitt samarbete med kakaobönderna. Sam hinner bara höra Mira säga "problem" innan linjen bryts.


Sam kontaktar Miras exmake Tom och berättar om telefonsamtalet. Tom försöker få kontakt med Mira per telefon. Men det är lönlöst, Mira är spårlöst försvunnen och det dröjer inte förrän både UD och pressen är inkopplad. Tom beger sig till Haiti och tillsammans med haitiska vänner börjar han nu en farlig och strapatsrik resa genom Haitis djungel för att hitta Mira. Ett Haiti som är fattigt och svårt sargat efter den stora jordbävningen i Port-au-Prince. Men det är flera som följer spåren efter Mira, någon vill henne illa och spänningen trappas upp sakta men säkert.


Jag är fast från första sidan i Anna-Sofia Winroths debutroman. Winroth som till vardags, precis som bokens huvudperson, driver Gefles chocolaterie kan nu således titulera sig författare. Jag förflyttas mellan Sverige, Haiti och Miami och ett brev skrivet 1566 av den spanske prästen Bartolomé de Las Casas. Winroth leder mig med stadig hand framåt och beskriver tydligt en internationell och kriminell härva inom råvaruhandeln. En värld som för mig varit helt främmande tills nu.

Personer och miljöer är så tydligt och exakt beskrivet. Jag slukas på ett positivt sätt upp av berättelsen och det känns som om jag är på plats. Jag känner dofterna, hettan i djungeln, rädslan, kärleken och förtvivlan men samtidigt ett hopp spira. Jag blir berörd och karaktärerna etsar sig fast och finns hos mig även när jag inte läser. Några av karaktärerna berör mig alldeles extra och då på helt olika sätt. En av dem är den unga flickan Ayti, den andre är den hänsynslöse affärsmannen Norman Roberts. Det är detta som är den stora styrkan med Winroths berättarkonst att hon ser till att jag inte kan undkomma att beröras. Jag vill läsa vidare samtidigt som jag inte vill att det ska ta slut. Det är den absolut bästa känslan som läsning kan ge.

Det märks att Anna-Sofia Winroth har egen erfarenhet att tillgå när hon skriver. En skicklig blandning av verklighet och fiktion. Det är många trådar som Winroth har att hålla i och det gör hon på ett skickligt sätt när hon knyter ihop det hela på slutet och ger mig en hint om att det inte är slut med denna bok, vilket också stämmer eftersom Gudarnas föda - den som dödar är den första delen i en planerad trilogi. Winroth har med denna sin debut satt sitt namn på kartan. Jag kan bara tacka för att jag fått dela denna resa och dessa människors historia.


Foto publicerat med tillstånd av författaren
Anna-Sofia Winroth kommer till Bokmässan och jag ser verkligen fram emot att lyssna till när hon berättar om sin bok. Här och här kan du läsa mera om författaren och boken på bloggen.


Gefle Chocolaterie 2012 / recensionsexemplar



3 kommentarer:

  1. Kompisrecension? Värsta smörja jag läst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är det som är så härligt med litteraturen, att vi tycker olika.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...