Visar inlägg med etikett psykologi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett psykologi. Visa alla inlägg

23 februari 2017

Anne-Marie Schjetlein x 2...

Inför Bokmässan 2016 i Göteborg hörde Anne-Marie Schjetlein av sig till mig och undrade om jag ville läsa hennes andra bok Döden den bitterbleka om läkaren Andreas. Tanken var att jag skulle komma förbi montern där Anne-Marie stod på Bokmässan när jag var där på torsdagen med jobbet. Tyvärr så missade vi varandra och Anne-Marie skickade boken till mig per post istället. Tack snälla för det!

Döden kvittar det lika,  som sedan den släpptes har stått och väntat i min bokhylla, är den första boken i serien och tvåan är alltså  Döden den bitterbleka. Vän av ordning så ville jag läsa den första boken i serien först innan jag läste tvåan. Sagt och gjort här kommer nu mina tankar om båda böckerna.


Döden kvittar det lika är spännande och gripande. Andreas är läkare och arbetar på sjukhuset i Halmstad och lever med fru och två barn i det fashionabla villaområdet i Tylösand. En idyll skulle man kunna tro men äktenskapet knakar och Andreas vänstrar med kollegan Tess. Andreas fru hanterar äktenskapet genom att bedöva sig med att omge sig av ett välstädat och designat hem parallellt med att ta hand om parets pojkar. Men det är något som gnager och som hon verkligen skulle behöva prata med Andreas om. Allt rämnar den dag Andreas kommer in till sitt jobb och hans älskarinna Tess ligger medvetslös på akuten påkörd av en smitare.

Parallellt ges glimtar från en ung flickas tillvaro, inlåst på sitt rum i stugan mest hela tiden. En flicka som lever med sin alkoholiserade och prostituerade mor. En tillvaro som präglas av rädsla, hunger och en längtan efter omsorg och kärlek.

Olyckan som Tess råkat ut för får det förflutna och alla sanningar att poppa upp utan förvarning. Ingredienser såsom ensamhet, svartsjuka, utsatthet, ond bråd död och kärlek använder Anne-Marie Schjetlein snyggt för att lotsa mig genom och fram till uppgörelsen. De trådar som jag serveras flätas sakta men säkert samman. Jag får en känsla för karaktärerna och jag kan säga så mycket som att Andreas är jag rejält förbannad på till en början. Men här finns också andra karaktärer som jag tar till mig på olika sätt. Flera av dem finns direkt i Andreas närhet på sjukhuset. En fasansfull familjehistoria som går mot ett oundvikligt slut men berättad med varm hand.

Hoi Förlag

Döden den bitterbleka tar vid där föregångaren slutar och för att inte spoila alltför mycket så nöjer jag mig med att berätta att Andreas nu försöker plocka upp de spillror som han och familjen har att hantera efter det som hänt dem.


Samtidigt som Andreas försöker få vardagen att fungera så florerar ett rykte om en pedofil i Halmstad. När så Andreas tvingas ta emot skadade pojkar på sjukhuset växer oron. Finns det en koppling till det förgångna som drabbat hans familj?

Anne-Marie Schjetlein har spetsat till sin historia ytterligare i bok nummer två. Jag serveras psykologisk spänning varvat med relationer, vardag, spirande kärlek och flera ledtrådar som jag lockas följa och fundera kring. Det tar i stort sett till de sista sidorna innan jag får det svar som jag vill ha. Jag uppskattar verkligen att Anne-Marie Schjetleins håller mig på halster på ett så raffinerat sätt, att jag med andan i halsen hela tiden tyst för mig själv upprepar "Nej så kan det inte vara" växelvis med "Jo så är det verkligen hon kommer inte väja för att sluta på det sättet".

Barn som kommer till skada och far illa är ett svårt ämne att hantera (både som författare och läsare) men Anne-Marie Schjetlein gör det med fingertoppskänsla utan att gå in på detaljer. Det känns bra. Jag uppskattar att Anne-Marie Schjetlein berättar sin historia utan att lägga fokus på poliskommissarier och utredningar men också att hon inte försöker tillskriva Andreas några hjältefasoner trots att han minst sagt hamnar i fasansfulla situationer.

Bokfabriken / recensionsexemplar

Det var extra givande att läsa böckerna direkt i följd. Ibland kan det bli för mycket att fortsätta direkt med en uppföljare men inte i det här fallet. Anne-Marie Schjetlein bjuder på en cliffhanger i första boken där ytterligare en av Andreas kollegor har en central roll. Härligt att andra boken fanns till hands direkt så jag kunde fortsätta.

Båda böckerna finns som ljudböcker på Storytel om du hellre väljer att lyssna.

31 mars 2016

Keplers senaste...

På hemmaplan igen efter min påsklovstripp till Nyköping så fortsatte jag lyssna på Playground, Lars Keplers senaste. Jag började lyssna på boken här om dagen. Det här är något helt annat än deras serie om Joona Linna. Angela Kovacs läser utmärkt bra och jag har fångats så här långt men vi får se hur det hela kommer att utveckla sig...

13 maj 2013

Det enda rätta av Susanne Boll...

Tre kvinnors liv flätas samman, berör och drabbar mig obönhörligen.

Maria, arbetar som psykolog, är gift med Manne och tillsammans har de två barn i förskoleåldern. Maria hanterar en livskris på ett sätt som inte går obemärkt förbi. Onkologen Helmi är en av landets skickligaste, gift med Sven och har tröttnat rejält på att vara dödens budbärare. Hon tar ett drastiskt beslut som får katastrofala följder. Isabelle jobbar som  förskollärare, har en intensiv längtan efter egna barn och är förlovad med Jerker men det finns något där som stör och oroar. Detta är upptakten till Susanne Bolls andra roman, Det enda rätta.
Susanne Boll knyter ihop de tre kvinnornas liv på ett finurligt sätt. Från första till sista sidan spelas en historia upp som jag inte kan lägga ifrån mig. Jag möts av så mycket smärta blandat med kärlek att det stundtals är svårt att värja sig. Jag försöker stanna upp då och då trots att jag vill läsa vidare och fundera på vad det egentligen är som händer. Hur våra val påverkar både oss själva och andra i vår närhet. Hur skulle jag ha gjort i samma situation?

Susanne Boll porträtterar de tre kvinnorna trovärdigt och jag får lära känna dem en och en på ett mycket personligt plan. Det är en styrka med boken att den blir så personlig. Ord och formuleringar gör berättelsen så levande. Jag kan riktigt känna vad karaktärerna känner och går igenom. "... Då syskonens oro och gråt inte lindrades - trots hennes förtvivlade ansträngningar. På något sätt blev de hennes ansvar när föräldrarna i affekt abdikerat från sina roller och transformerades till krigare på varsin sida den fina gräns som familjefriden utgjordes av ..."

Handlingen utspelas under december månad och julen står för dörren. Det ger en extra krydda till det som sker, en tid som förknippas med glädje och kärlek, när allt ska vara bra. Mot denna kuliss bygger Susanne Boll sakta och handfast upp den psykologiska spänningen tills alla tre står inför livsavgörande beslut. De tre kvinnornas olika ålder och erfarenhet ger ytterligare djup till berättelsen. Det gör att jag kan relatera till dem på olika sätt. Tre kvinnor som jag kommer bära med mig för en lång tid framöver.

Det enda rätta är en psykologisk relationsroman som är helt perfekt som bokcirkelbok. Här finns som sagt så mycket att prata om och ta ställning till. Jag har så många funderingar med mig nu när boken är utläst så den här vill jag diskutera med mina bokdamer.

Mera på bloggen av Susanne Boll Morgongåvan och Sona.


Tack till Booked och Damm Förlag för recensionsexemplar.



23 januari 2012

Gå sönder, gå hel av Sofia Nordin...

Hemskt, fruktansvärt, förfärligt otäckt men ack så bra. Jag har läst en mycket bra bok. En berättelse som kryper in under mitt skinn, som inte vill släppa taget.

I Sofia Nordins roman Gå sönder, gå hel får vi följa två parallella historier om två kvinnor, Lena och Anna, som egentligen är en. Lena bestämmer sig för att ta sin tvillingsyster Frejas lilla baby. Hon tar flickan med sig ut i skogen till farföräldrarnas sommarhus. Här gömmer de sig men rädslan för upptäckt driver Lena in till Stockholm för ett liv bland de hemlösa. Här försöker hon skapa sig en tillvaro med den lilla flickan ständigt i sin famn allt medan kyla och vinter kommer närmare. En tillvaro som sakta men säkert går sönder.

Parallelllt följer vi Anna, i en senare tid. Hon försöker skapa sig ett till synes normalt familjeliv med man, barn, villa och hund. Långt ifrån den tid som varit, men som ständigt ligger och lurar. Hur ska hon kunna gå hel när det förflutna alltid finns i bakgrunden? Då och då görs en tillbakablick till barndomens dagar, då Freja och Lena växte upp.

Skickligt vävs de båda kvinnornas berättelser ihop till det oundvikliga slutet. Att ta ett barn ska visa sig få ödesdigra konsekvenser.

14 januari 2012

Johan & Louise av Richard Nilsson...

Jag fastnar direkt när jag öppnar Richard Nilssons debutroman Johan & Louise. Richard Nilssons ord när han tillägnar sin bok mor Lilian griper tag och jag stannar upp en stund för att stilla fundera över livet.

Johan Cederlund lever ett gott och kärleksfullt liv med fru och två små döttrar i villaförorten. Umgänget är stort och socialt och Johan har ett välbetalt jobb inom finansbranschen. Lyckan ler emot den unga familjen och det tycks som om ingenting kan ta den ifrån dem. När Johans bäste vän Andreas råkar ut för en familjetragedi så dras Johan och hans familj obönhörligen in i dramat.

Johan ställs inför dilemmat om han hade kunnat förhindra tragedin, vad hade hänt om han reagerat på brevet som Louise skrivit, vad är sanning, vad är lögn, vem kan han lita på? Helt plötsligt är det kanske inte som han trott och livet håller på att fullständigt rasa runt Johan och hans familj.

Redan från första sidan anar jag en fasansfull historia ta form. Richard Nilsson lotsar mig genom berättelsen med fast hand och jag kan inte sluta läsa. Flera parallella delar sammanbinds på ett skickligt sätt. När jag tror att jag har räknat ut hur det hela ligger till så kastas allt omkull igen och tar en ny gastkramande vändning. Trots att Johan & Louise inte är någon behaglig läsning, dock mycket bra, så lyckas Richard Nilsson skriva historien med ett fanstastiskt poetiskt språk med detaljerade miljöskildringar och har dessutom förmågan att skildra känslor på ett helt makalöst sätt. Detta faktum gör att jag kan ha överseende med något tryckfel i slutet av boken.

När sedan slutet kommer är jag otroligt imponerad, historien får ytterligare en fasansfull vändning och jag riktigt ryser. Slutet lämnar mig i ovisshet, jag vill veta mera och jag har svårt att släppa Johan och hans familj. En psykologisk spänningsroman som jag varmt rekommenderar!

Ser med spänning fram emot Richard Nilsson nästa roman som kommer under 2012.


Tre Bröder AB 2012 / recensionsexemplar
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...