Bokcirkel med kollegorna...

På gymnasieskolan där jag jobbar har en av våra bibliotekarier tagit initiativet till en bokcirkel. Jag har givetvis hakat på.

De första böckerna vi läser är Flickan på hotellet av Katarina Wennstam och novellen/kortromanen Gräns av John Ajvide Lindqvist.

Onsdag 23 januari ska vi ha vår första träff i bokcirkeln och prata om böckerna.

Mattias Edvardsson på Anders Ljungstedts Gymnasium idag del 5...

Mattias Edvardsson besöker elever i åk 1 på Anders Ljungstedts Gymnasium idag. Bland annat en av mina klasser som jag undervisar i svenska och det firar jag här på bloggen med att reprisera mina inlägg av hans böcker.

Varsågoda här kommer dagens femte repris som jag publicerade fredag 4 november 2016 och därmed den avslutande delen i Mattias Edvardsson på Anders Ljungstedts Gymnasium.

En nästan sann historia av Mattias Edvardsson...

En nästan sann historia är Mattias Edvardsson femte bok. På pärmens insidan finns en dedikation till mig "Till Erika I sanningens namn". Ja och vad kunde vara mer sant, så är det verkligen. Jag har tillsammans med Zackarias Levin och hans kursare fått följa med på en stark resa i sanningens tjänst.

1996 studerar Zackarias litterärt skapande vid Lunds universitet. Zackarias såväl som hans studiekamrater drömmer författardrömmen. Poeten Li Karpe är läraren som utmanar och påverkar dem alla till en gräns de inte trodde var möjligt. För att citera Li Karpe "Skrivandet är på liv och död". Hon låter Zackarias och hans kursare göra den store författaren Leo Starks bekantskap. En bekantskap som kommer sluta med att en av dem blir dömd för mordet på densamme trots att kroppen aldrig hittats.

2008 är Zackarias tillbaka i Skåne och i sitt barndomshem. Han har fått sparken från sitt jobb som journalist och det är slut med flickvännen. Här hemma hos sin mor ska han försöka att komma på rätt spår igen, slicka sina sår och plåstra om sitt krossade hjärta. Han har aldrig kunnat glömma tiden för Leo Starks försvinnande och att bäste vännen Adrian Mollberg fick sitta åtta år i fängelse för mordet. Zackarias börjar nysta i historien och ser sina möjligheter till att äntligen skriva den bok han drömt om. Vad vore väl bättre än att berätta historien om Leo Starks försvinnande och Adrians fängelsedom. Han har en bästsäljare på gång och titeln är given, Den oskyldige mördaren.

En nästan sann historia gör anspråk på att vara en av de bästa böcker jag har läst i år och det med rätta. Mattias Edvardsson blir bara bättre och bättre. Språket flyter skickligt i takt med att jag vänder blad och växelvis får följa vad som verkligen hände 1996 och vad som händer 2008. Just det att Edvardsson använder sig av detta växelvis berättande gör att dåtid och nutid flätas samman och kompletterar varandra. Jag får en allt tydligare bild av karaktärerna utan att jag för den skull kan lista ut slutet. Det är spännande och suggestivt att följa med på resan och karaktärerna utvecklas allt medan historien berättas och pusselbit läggs till pusselbit.

Det är så välskrivet och trovärdigt som alltid när Mattias Edvardsson fattar pennan och att Edvardsson är en mästare på att hantera det svenska språket är en underdrift. Det är en fröjd att läsa och uppslukas av det vackra och så välformulerade. Jag kan nu bara vänta på vad som ska komma härnäst. För jag vill ha mer!


Bokförlaget Forum 2016 / recensionsexemplar

 

 

 

 

Mattias Edvardsson på Anders Ljungstedts Gymnasium del 4...

Mattias Edvardsson besöker elever i åk 1 på Anders Ljungstedts Gymnasium idag. Bland annat en av mina klasser som jag undervisar i svenska och det firar jag här på bloggen med att reprisera mina inlägg av hans böcker.

Varsågoda här kommer dagens fjärde repris som jag publicerade söndag 27 april 2014.


Där framtidens fötter vandrar av Mattias Edvardsson...

Jag har den senaste tiden gjort en resa tillbaka i tiden. Upplevt mina ungdomsår om och om igen genom Mattias Edvardssons andra roman, Där framtidens fötter vandrar. Ja nu är inte min uppväxt liknande bokens huvudperson Charlies men miljöer, händelser och upplevelser slår an ett vemod och en glädje hos mig på samma gång. Alltifrån skolans blåstenciler, ÖÄ på schemat, fredagarnas roliga timmen och krita mot svarta tavlan, blåsa bubblor med Hubbabubba i munnen, snuskillar på moppe och sockiplast. Ja så här skulle jag kunna hålla på för där finns så många beröringspunkter och igenkänning genom hela denna berättelse. Jag var några år äldre än bokens huvudperson men känner igen mig så väl även om det var ABBA vi mimade till och inte Herreys. 70 & 80-talen tecknas så exakt.

Skickligt lotsas jag genom Charlies uppväxt varvat med Charlie som vuxen, själv pappa till en liten son som han bara träffar sporadiskt någon helg då och då. Det vemodiga börjar från första sidan när polisen ringer och ber Charlie hämta den svarta plastsäck som innehåller hans döde fars enda tillhörigheter. Detta blir början till att Charlie försöker ta reda på hur det var och varför det blev som det blev. Han tänker tillbaka på sina uppväxtår och brottas med den man han har blivit som vuxen.

Men trots det vemodiga och stundtals riktigt sorgsna upplever jag ändå en glädje i berättelsen. Glädje och sorg går hand i hand genom livet och vår uppväxt påverkar oss kanske mer än vi vill erkänna. Charlies strävan att förstå gör att jag vill läsa vidare samtidigt som jag inte riktigt vill att det ska ta slut. Jag funderade på hur slutet skulle bli och för att inte säga för mycket så föll det mig i smaken. Det passar perfekt till hur Mattias Edvardsson använder språket och formar historien både vackert och vemodigt. Titeln Där framtidens fötter vandrar säger så mycket. Där här är en bok som jag verkligen skulle vilja bokcirkla om för här finns så mycket att samtala om. En känslosam och vackert berättat historia som sitter kvar.

Parabellum Nord AB Förlag / förhandsexemplar 2014

 

 

 

 

 

Mattias Edvardsson på Anders Ljungstedts Gymnasium del 3...

Mattias Edvardsson besöker elever i åk 1 på Anders Ljungstedts Gymnasium idag. Bland annat en av mina klasser som jag undervisar i svenska och det firar jag här på bloggen med att reprisera mina inlägg av hans böcker.

Varsågoda här kommer dagens tredje repris som jag publicerade onsdag 1 augusti 2012.

Dit drömmar färdas för att dö av Mattias Edvardsson...

 

Mattias Edvardsson är en bland många som ställt sig frågan: Hur kan en mamma medverka till sin egen sons död? I debutromanen Dit drömmar färdas för att dö söker han förståelse för hur allt kunde gå så fel. Bokens handling, som för övrigt är skönlitterär, bygger på det kriminalfall som skakade Sverige 2006, som kom att benämnas Fallet Bobby. Den då 10-årige pojken torterades till döds av sin mamma och hennes sambo. En misshandel och tortyr som pågått alltsedan mamman flyttat ihop med sambon hösten 2005. Edvardsson har läst och granskat förundersökning och domstolsprotokoll och gör nu sin tolkning av fallet genom att blanda fakta med fiktion.

Handlingen griper tag i mig från första sidan. En handling som sakta men säkert byggs upp genom att historien berättas växelvis ur olika tidsperspektiv. Trots att jag vet utgången så lyckas Edvardsson fånga mitt intresse. Jag dras med i sökandet efter förståelse och svar. Jag måste bara vidare och kunde inte släppa boken när jag väl börjat även om läsningen stundtals var mycket smärtsam.

Nu är det inte bara själva handlingen och de fakta som ligger till grund för boken som gör att jag fångas. Boken är skriven med respekt och hänsyn till de inblandade och deras närstående. En balansgång som görs på ett föredömligt sätt. Jag måste medge att jag var nyfiken på just detta, hur Mattias Edvardsson skulle handskas med den fakta som han har tagit del av. Det som har hänt går inte att bortförklara. Trots det fiktiva finns det verkliga människor att ta hänsyn till och Edvardsson skriver med stor lyhördhet när han på ett skickligt och varsamt sätt tolkar och gestaltar mamman, pojken och sambon, som i boken fått namnen Liisa, Sammy och Brian. Språket är lätt att följa och jag leds vidare genom all smärta med hjälp av följsamheten i berättandet, vilket gör att jag känner mig trygg och orkar följa det som så fasansfullt utspelas.

En stark och oförglömlig läsupplevelse om smärta, mänskligt lidande och sökandet efter bekräftelse på många plan. Det finns ingen enkel förklaring men jag är tacksam för att jag har fått ta del av Mattias Edvardssons tolkning som han gör ur den unga mammans perspektiv.

 

Parabellum Nord AB Förlag 2012 / förhandsexemplar

 

 

 

 

 

Mattias Edvardsson på Anders Ljungstedts Gymnasium del 2...

Mattias Edvardsson besöker elever i åk 1 på Anders Ljungstedts Gymnasium idag. Bland annat en av mina klasser som jag undervisar i svenska och det firar jag här på bloggen med att reprisera mina inlägg av hans böcker.

Varsågoda här kommer dagens andra repris som jag publicerade söndag 14 februari 2016.

April, April av Mattias Edvardsson...

 

"Det händer att man går förbi en människa och fastnar med blicken. Utan att veta riktigt vad det är, så kan man inte släppa den där personen... Exakt så var det med April Falk..."
Den snart sjuttonårige Hugo Andreasson träffar April, Nico och Julie på HVB-hemmet Solgläntan mitt ute på vischan. Här ska han vara en tid för att få ordning på sitt liv efter att han har blivit påkommen sittandes på skolans vind med ett laddat hagelgevär tryckt mot bröstet. Hugos planer på att sätta sitt avtryck en gång för alla, på den gamla grundskola där han tillbringat nio vidriga år, går om intet.

Mattias Edvardsson tecknar fyra ungdomars porträtt med skicklig hand. Han väjer inte för självskadebeteende, aggressivitet, utåtagerande och vuxenvärldens oförstående. I HVB-hemmets förtroendecirkel och i varandras sällskap, genom både glädje och smärta, utvecklas en vänskap mellan ungdomarna och livet finner nya vägar. Det är stundtals mörkt och riktigt smärtfyllt men Mattias Edvardsson har förmågan att använda språket på ett fantastisk sätt som trots smärtan gör det lättläst och berör mig fullt ut. Det är personligt skrivet med både värme och humor vilket gör att jag lär känna ungdomarna.

Hugo är definitivt min favorit men det går lätt att känna igen sig i så mycket i varje karaktär. Det jag uppskattar extra mycket med Mattias Edvardssons författarskap är att han ger röst åt de unga vuxna så att det känns att det är på riktigt. Det är inget påklistrat utan verkligheten drabbar direkt. Jag blir glad av att läsa boken även om det är känslosamt och de vuxnas agerande flera gånger väcker min ilska. Hugo, April, Nico och Julie är här för att stanna.

April, April är Mattias Edvardssons andra ungdomsbok men som sagt den passar lika bra för vuxna att läsa. Det är riktigt häftigt.


Bokförlaget Opal 2016 / recensionsexemplar

Mattias Edvardsson på Anders Ljungstedts Gymnasium del 1...

Mattias Edvardsson besöker elever i åk 1 på Anders Ljungstedts Gymnasium idag. Bland annat en av mina klasser som jag undervisar i svenska och det firar jag här på bloggen med att reprisera mina inlägg av hans böcker.

Varsågoda här kommer dagens första repris som jag publicerade fredag 2 januari 2015.

Stå ut av Mattias Edvardsson...

Årets första bok att fundera kring blir en ungdomsbok, Stå ut av Mattias Edvardsson, som jag läste i höstas. Jag vann boken i september hos Kulturkollo.Nike, Liam och Christer, tre människor vars liv sakta men säkert knyts samman. Nike är tjejen med de högsta betygen och som alltid sköter sig. Men Nike lever ett dubbelliv för på kvällarna förvandlas hon till den snygga och fräcka bloggerskan Nicole. Liam är Nikes raka motsats. Han skolkar och ställer alltid till med bråk i skolan. Hemma finns hans mamma, som är sjuk i cancer. Christer, Nikes och Liams lärare, kämpar på på vardagarna med både elever och kollegor, men när han kommer hem så är han helt ensam och mår inte särskilt bra. Ett ärr i Christers ansikte vittnar om en hemlighet. Tungt kan tyckas men Stå ut är en fin skildring av tre människors liv. Alla med samma mål att just stå ut.

Växelvis får jag lära känna Nike, Liam och Christer när Edvardsson skickligt låter dem komma till tals i sina egna kapitel. Det är just det som är så bra med Stå ut. Karaktärernas personligheter kommer till sin rätt så bra genom detta berättargrepp och Edvardsson gestaltar snyggt både ungdomarnas och de vuxnas känslor och tankar. Beröringspunkterna mellan de tre blir allt fler medan dagarna flyter på både i skolan och på fritiden, vilket gör att jag gärna läser vidare.

Stå ut är Mattias Edvardssons första ungdomsbok och jag hoppas på flera. Boken vänder sig till ungdomar 12-15 år men passar definitivt även vuxna. Här finns något att lära och relatera till på så många plan, oavsett om du är ung eller gammal. Det gillar jag!

Kan ju inte låta bli att låta läraren i mig komma till tals också. Det här är en bok som passar riktigt bra att läsa tillsammans i klassen. Så mycket att diskutera!

 

 

Mattias Edvardsson besöker Anders Ljungstedts Gymnasium idag...

Idag är ingen vanlig dag på jobbet för Anders Ljungstedts Gymnasium i Linköping, skolan där jag arbetar som gymnasielärare i svenska och historia, får besök av författare Mattias Edvardsson.

Mattias Edvardsson debuterade som författare 2012 och har skrivit fem böcker varav två är ungdomsböcker. Eller som han själv uttrycker det på sin sida mattiasedvardsson.se"... och har sedan dess skrivit fem romaner, så väl för unga vuxna, gamla ungdomar och såna som aldrig blir vuxna..."

När min kollega frågade om jag hade förslag på någon författare som jag tyckte vi skulle bjuda in i år så behövde jag inte fundera någon längre stund. Vi har ett läsprojekt med våra åk 1:or varje hösttermin och de två ungdomsböckerna Stå ut och April, April som Mattias har skrivit finns med i vårt projekt. Vad kan väl då vara bättre än att låta våra elever få träffa en av författarna som de kan välja att läsa i projektet. Så imorgon får alltså två av våra klasser i åk 1 möjlighet att höra Mattias berätta om sina böcker, sitt författarskap och inspireras till läsning.

Under dagen kommer jag reprisera mina inlägg om Mattias Edvardsson böcker här på bloggen. Jag kommer börja med Stå ut och sedan kommer resterande inlägg i rask takt. Du som inte har läst något av Mattias Edvardsson har finfin läsning framför dig. Så håll tillgodo och njut under dagen!
              
Inför Mattias besök så passade jag på att ställa några frågor.

Fem snabba:

Favoritläsplats? I en solstol

Favoritförfattare? Bl.a. Joyce Carol Oates

Favoritgenre? Spännande romaner

Läser just nu? Kjell Westö "Den svavelgula himlen" och Johannes Klenell "Det fria ordet"

Ett boktips? Klas Östergrens nya "I en skog av sumak"

Innan ankorna drunknar av Ivana Vukadinovic...

Innan ankorna drunknar av Ivana Vukadinovic är 207 sidor som stannar kvar inom mig och som definitivt ger mersmak. Bokens huvudperson är 18-åriga Zandra som kämpar med kroppsideal, ätstörning, kärlek, relationer och krav både inifrån och utifrån.

Zandra bor med sin dataspelande pojkvän Johannes i Linköping. När jag träffar Zandra för första gången sitter hon i ett flygplan på väg till New York. I New York ska Zandra hämta inspiration till sina dikter. Misstag är det som driver Zandra i hennes skrivande. Misstag som hon väljer att göra med flit. Misstag som blir till poesi. På planet finns också Oliver som verkar vara helt perfekt för att begå ännu ett misstag med. Men det blir inte riktigt som Zandra tänkt sig.

Väl hemma igen är det dags för sommarjobb i "Hålan" strax utanför Linköping. Ett sommarjobb där Zandra praktiserar som fotograf på en tidningsredaktion under några sommarveckor. Här får hon jobba tillsammans med lokalreportern Tanja. En småbarnsmamma som har det trassligt med exmannen och som gör allt för att få så många lajks som möjligt på Facebook.

Zandra och Johannes försöker få harmoni i sin relation. Zandra och Tanja kommer varandra närmare och närmare och i periferin lurar Oliver.

Ivana Vukadinovic tar mig med på en resa som är stark, utlämnande, känslosam och vacker. Det är inte svårt att fatta tycke för Zandra och förstå hennes känslor. Detta möjliggörs av hur varsamt och samtidigt starkt språket hanteras. Stundtals känns det som om jag är inne i Zandras huvud. Metaforer och bitvis korta meningar ger läsningen liv och djup utan att det för den skull bli svårläst. Ivana Vukadinovic sätter ord på så många känslor och tankar som unga vuxna kvinnor brottas med. En tid mellan ungdom och vuxen som inte har blivit enklare att hantera i takt med den tekniska utvecklingen. Jag gillar att berättelsen ligger så nära dagens samhälle där vi omges av sociala medier på både gott och ont.

Jag kan med lätthet även som medelålders kvinna relatera till Zandras känslor. Även om jag inte har drabbats av de problem som Zandra har så kan jag utan problem förstå. Både som kvinna, mamma (även om mina barn är vuxna idag) och lärare har jag och kommer jag i kontakt med unga vuxna och alla de krav som ställs på utseende och på hur vi ska vara. Själv försöker jag hålla mig uppdaterad och hänga med i Facebook, Messenger, Snapchat, Instagram osv och ja det är lätt att fastna och svårt att lägga ifrån sig. Precis som Tanja i boken är det lätt att blir beroende. Det gör det inte lättare att vara ung vuxen idag och här måste vi vuxna finnas med som stöd och vägledning. Samtidigt som sociala medier kan vara till nytta så finns baksidan med att lätt lockas till att jämföra sig med andra.

Innan ankorna drunknar är en bok som jag kan tänka mig att använda i det läsprojekt som vi har varje år med våra gymnasieelever i årskurs ett på skolan där jag arbetar. Dessutom är det extra kul att läsa en bok där handlingen är förlagd till hemmaplan så att säga, i Linköping med omnejd. Ja jag har försökt lista ut vilken mindre ort utanför Linköping "Hålan" är i verkligheten.

Det här är en viktig bok som alla borde läsa. Jag uppskattar också att Ivan Vukadinovic skriver så öppet om kärlek, sex, relationer, känslor och tankar utan att vika undan en tum. En stark debut och jag vill gärna läsa mer av Ivana Vukadinovic.


Whip Media 2017 / recensionsexemplar

Luftsprång i postlådan...

 

Jag försöker att uppdatera mig inom barn- och ungdom/unga vuxna litteraturen. Det går lite trögt men nu har jag ett gyllene tillfälle för idag låg Annika Widholms Luftsprång i min postlåda. Boken ges ut av Alfabeta bokförlag.