För ett par veckor sedan närmare bestämt den 14:e februari så var det dags för årets första bokprat med damerna i
Litteraturens Vänner.
Vi har läst
Midnattsrosen av Lucinda Riley, eller rättare sagt jag och en till av oss sju hade inte läst klart, men det hindrade inte att vi ändå pratade om boken. Vi hängde med så gott vi kunde och övriga damer kryssade snyggt mellan raderna för att inte spoila för mycket för oss som inte läst klart.
Men nu har jag läst klart!
Midnattsrosen är en fantastisk berättelse om kärlek och livslång passion med oförglömliga karaktärer och historiens vingslag känns verkligen mellan raderna.
Historien tar sin början i Darjeeling Indien 2000 dagen när Anahita fyller 100 år. Barn och barnbarn väntas hem för att fira födelsedagen. Men dagen skuggas något av Anahitas övertygelse om att hennes förstfödde son fortfarande är i livet. En förvissning som aldrig har lämnat Anahita trots de besked hon har fått. Hennes förstfödde som bryskt rycktes ifrån henne för så längesedan i England.
Lucinda Riley tar mig med på en resa genom historien och berättelsen spänner tidsmässigt över åren 1911 till 2011. När Anahita är elva år så träffar hon den bortskämda indiska prinsessan Indira och de båda flickorna inleder en livslång vänskap. Anahita blir Indiras sällskapsdam och får följa med till England. På godset Astbury Hall träffar hon den unge Donald Astbury, godset arvinge.
Raskt kastas jag framåt i tiden till 2011 men jag är fortfarande kvar på Astbury Hall. Godsets nuvarande herre Anthony Astbury har hyrt ut sitt gods till en filmproduktion av en 20-tals film och nu gör den unga amerikanska filmstjärnan Rebecca Bradley entré i historien.
Det dröjer inte länge innan Anahitas barnbarn Ari Malik dyker upp på godset. Ari har på Anahitas uppmaning rest till England för att söka efter svar från sin familjs förflutna. Ari och Rebecca börja så sakta nysta i det förflutna. Pusselbitarna läggs allt efter hand som berättelsen tar form växelvis i dåtid och nutid.
Finurligt flätas dåtid och nutid samman och de ledtrådar som jag serveras med jämna mellanrum bidrar till att detta är en riktig bladvändare. Det är fängslande läsning och precis som det står på bokens baksida så är det en alldeles utmärkt bok att läsa i en bokcirkel. För här finns så mycket mer än kärlek och relationer att samtal om såsom makt, intriger, släktskap, arv, livsval och kulturkrockar inte minst.
Jag har definitivt blivit nyfiken på att läsa mer av Lucinda Riley och har precis klickat hem hennes bok
De sju systrarna som finns med på årets bokrea.
För snart tre veckor sedan fyllde jag år och passade då på att "presenta" mig själv med en prenumeration på Novellix.
