Läslusten är det egentligen inget fel på men som gymnasielärare i betygssättningstider, så här i slutet av vårterminen, och med nationella prov och kursavslut som gör sitt till orken i kombination med kompetensutveckling för egen del inom chefs- och ledarskap som bjudit på en hel del litteraturstudier av annat slag än skönlitteratur... ja ni fattar, så har det inte blivit något bloggande.
Men nu till varför jag egentligen satte mig för att skriva några rader. Alltså glädjen när Birgitta Bergins senaste roman Holländarn, en solig tisdag härom vecka, låg i min brevlåda. Den känsla och skrivlusten börjar så smått göra sig påmind.
Jag har läst Birgittas Bergins böcker om Elsa och Thore Som ett brev på posten och Något du inte vet att jag vet och bara älskade dem. Ska nog samla mina tankar och skriva några rader om Elsa och Thore för det är de värda.
Nu ser jag fram emot att läsa Holländarn som är baserad på en sann historia.
