För ett tag sedan bloggadet jag om att jag ska uppdatera mig inom Young Adult, unga vuxna-litteraturen, det här sommarlovet. Ett första steg var inköpet av de två första delarna i Hungerspelstrilogin av Suzanne Collins. Många bokbloggar har gett mig tips och mitt intresse har vaknat för den här genren och då inte minst läraren inom mig, som har fått sig en påminnelse om att uppdatera sig för att kunna inspirera ungdomarna till läsning.Så här om dagen, i torsdag var det visst, så gav jag den unga dottern tillika nyblivna studenten i huset första delen, Hungerspelen, som ett litet experiment. Är trilogin så bra som det sägs och skrivs om? Fastnar man helt och kan inte släppa boken förrän sista sidan är läst? Har vuxna lika stor behållning av läsningen?
Dottern började läsa under förmiddagen och jo då hon verkade gilla vad hon läste. Torsdagen fortskred med lite andra sysslor i hemmet än läsning och fredag morgon var snart här. Klockan blev både 10.00 och 11.00 och dottern verkade ta sig en rejäl sovmorgon så framåt 11.30 tyckte jag det var dags att vakna så jag knackade på och tittade in och det var som jag trodde. Hon var redan vaken och låg och läste, helt uppslukad av historien i Hungerspelen. Det ska tilläggas att det behövs en bok som fångar för att hon ska ge den tid.
Mitt experiment var därmed avklarat. Hungerspelstrilogin funkar!!!
