Tusenskönor av Kristina Ohlsson...

Kristina Ohlssons Tusenskönor har belönats med Stabilopriset och har även blivit nominerad till bästa svenska kriminalroman 2010 och jag kan bara instämma Kristina Ohlssons böcker är mycket, mycket bra deckare. Tusenskönor är den andra boken i serien om Fredrika Bergman, den första är Askungar.

Handlingen i den här boken pendlar mellan Stockholm, Bangkok och Bagdad i ett snabbt tempo och spänningen är med från allra första stund. En ung svensk kvinnan som befinner sig i Bangkok och blir avskuren från omvärlden, någon eller några försöker radera ut hela hennes existens. En gastkramande tanke att helt plötsligt inte finnas till.

Parallellt med detta hittats ett prästpar skjutna i sin lägenhet i Stockholm. Det verkar som om det är fråga om självmord, mannen verkar ha skjutit sin hustru och därefter tagit sitt liv. Ytterligare en parallell historia är den om Ali, som har flytt från krigets Irak och nu hoppas kunna skapa en framtid för sig och sin familj i Sverige.

Kristina Ohlsson knyter skickligt ihop dessa människors liv och öde. En fasansfull historia växer fram där familjer krossas och inget är vad det verkar vara. När jag tror att jag gissat vem som ligger bakom vad, så rycks det upp igen och jag blir helt förvirrad. Det är inte förrän i slutet som jag får svar på mina frågor och det gillar jag.

Ohlsson fortsätter på en trovärdigt sätt förmedla det mänskliga hos sina karaktärer och övergången från den första boken Askungar görs på ett smidigt sätt och tar vid där den slutade. Livet för Fredrika och hennes kollegor, i Alex Rechts utredningsgrupp, fortsätter som en röd tråd genom handlingen utan att ta överhand men den gör så att jag vill veta mer och följa deras liv.

Kristina Ohlsson avslutar Tusenskönor med en maffig cliffhanger och jag bara måste läsa den tredje delen Änglavakter så fort som möjligt.