Nu vet jag vem Silverbielke är, tror jag...

Så där ja. Nu har jag bekantat mig med Christopher Silverbielke i En nästan vanlig man. En till ytan charmerande och världsvan affärsman som rör sig runt Stureplan i Stockholm. En man som är van att få det han vill ha, kvinnorna faller som furor där han går fram och hans hänsynslöshet vet inga gränser.

Sakta men säkert presenteras jag för en riktigt obehaglig typ med som sagt en charmerande yta och ett kokande inre. Sex, kokain och champagne är vardagsmat för Silverbielke och hans två så kallade vänner Hans Ecker och Johannes Kruut. En trio som tänjer på alla gränser, allt för att få uppleva spänning och njutning, under ledning av Silverbielkes sjuka hjärna.

Dan Buthler och Dag Öhrlund porträtterar en psykopat så jag stundtals häpnar. Det är så rått och tydligt skildrat att jag ryggar bakåt och kommer på mig med att vilja styra upp det hela och ställa saker och ting till rätta. Jag vill berätta för personerna i Silverbielkes närhet vilket svin han är, jag vill ropa till dem att se för fan (ursäkta mitt kraftuttryck) upp, märker ni inte vad som håller på att hända?!

Jag får återigen följa kommissarie Jacob Colt och hans team. Dels under polisarbetet men också privat och i den här andra delen om Colt får jag mera kött på benen om hans familj och närmaste. Det gillar jag, när personligheter växer fram mellan boksidorna.

Nu är frågan, ska jag följa serien i ordning efter Jacob Colt eller ska jag följa serien i ordning efter Silverbielke. Nästa bok i serien Jacob Colt (del 3) är Förlåt min vrede. Ja den får det bli, men en sak är säkert jag vill läsa mera om Silverbielke och jag vill veta vad Buthler och Öhrlund tänker sig att detta ska sluta. Då är det ju en himla tur att det redan finns tre delar till i serien om Jacob Colt där Silverbielke är med.

Här kan du läsa om den första boken i serien Jacob Colt.

Jag valde att lyssna på boken och det är Stefan Sauk som läser. Jag har nämnt tidigare att jag gillar hans sätt att gestalta och tolka karaktärer när han läser och den här gången är inget undantag. Sauk gör det bra!