Vita spår är Emelies Schepps andra bok i serien om åklagare Jana Berzelius. En stark uppföljare till föregångaren
Märkta för livet.
När en ung kvinna med asiatiskt ursprung hittas död på ett X2000-tåg på Norrköpings centralstation kopplas Jana Berzelius in. Spåren visar att den unga kvinnan inte har rest ensam utan i sällskap med en väninna. En kvinnan som nu är spårlöst försvunnen. Mystiken tätnar, vilka är kvinnorna och vad har hänt dem? En kamp mot klockan tar sin början och jag får återigen hänga med kriminalkommissarie Henrik Levin och kriminalinspektör Mia Bolander. Henrik Levin som fortsätter med sitt pussel att få ihop privatlivet med karriären, vilket blir extra påtagligt när han och hustrun går i väntans tider. Mia Bolander, ja kära Mia Bolander, som sticker ut och irriterar samtidigt som jag bara vill hålla om henne och trösta. Jag vill fortsätta hänga med dem båda och jag vet från säker källa (Emelie Schepps Instagram) att Mia Bolander nyligen var på "extremt dåligt humör" så nu väntar jag på bok tre.
Jana Berzelius ska ännu en gång möta sitt mörka förflutna. Ett förflutet som inte riktigt går ihop med hennes nuvarande ställning som åklagare. Spänningen trappas upp när Jana Berzelius parallellt med utredningen tvingas ta egna avgörande beslut för att inte röja sitt förflutna. Ja som sagt kampen mot klockan är ett faktum. Jag dras obönhörligen med och det är spännande in till sista sidan.
Emelie Schepps grepp att använda sig av detta dubbelliv hos sin huvudkaraktär Jana Berzelius är intressant och spännande. Schepp lyckas med att få mig vilja veta mer samtidigt som jag hålls på sträckbänken. Likaså samspelet med övriga karaktärer och känslan av att Jana Berzelius dunkla förflutna vilket ögonblick som helst kan röjas gör att spänningen hålls kvar genom hela boken. Slutet av boken är rafflande både vad gäller upplösningen på utredningen och Jana Berzelius kamp med sitt förflutna. Jag lämnas med frågor och funderingar vilket bådar gott inför bok tre. Spänningen hålls vid liv.
Du har intressanta möten framför dig!
Stråkkvartetten Furioso leds av Lousie Armstahl. Nu är det dags för kvartetten att spela in Stenhammars sista stråkkvartett. Förutom Louise består Furioso av hennes flickvän Caroline, Carolines storasyster Helena och sist men inte minst Anna. Det som inte får hända en musiker händer, Louise skadar sin ena hand och kan inte spela. Raskt kallar hon in sin gode vän, den världsberömde violinisten Raoul Liebeskind, som ersättare. Louise har en inspelningsstudio ute i Stockholms skärgård på en alldeles egen ön och där ska inspelningen ske. Sagt och gjort, kvartetten samt Raoul beger sig ut till ön för inspelning.
Vår bokcirkel Litteraturens vänner, som vi kallar oss, är precis som dagens hashtag bjuder, gemenskap.
Bokens huvudperson är den 31-åriga Louise som jobbar som bibliotekarie. Louise lider av svår panikångest och kämpar dagligen med sina fobier. När Louise inte jobbar stänger hon in sig i sin lägenhet med sina böcker och filmer som enda trygghet. Hon umgås varken med familj eller andra människor över huvuvdtaget. När Sarah, en nyanställd arbetskamrat till Louise, försöker ta kontakt och bli vän med henne så blir hon så dålig att hon blir sjukskriven.
J.K. Rowlings serie om Harry Potter lästes flitigt när barnen var små och bodde hemma. Det var mormor och morfar som köpte böckerna till barnen så fort de släpptes i Sverige sedan blev det i stort sett lottdragning om vem av barnen som skulle läsa först.
Men läsro kan också infinna sig när man minst anar. Det kan vara på bussen med ljudboken i lurarna, det kan vara en stund på lunchen som jag plockar fram min läsplatta och läser en novell. Eller i bilen i väntan på maken när vi samåker. Är berättelsen bara tillräckligt bra och fängslande så infinner sig läsro utan problem.
